<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Jainism &#187; General</title>
	<atom:link href="http://www.jainism.com.au/category/1/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.jainism.com.au</link>
	<description>Ahinsa Paramo Dharma</description>
	<lastBuildDate>Mon, 07 Apr 2014 02:45:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=4.2.26</generator>
	<item>
		<title>Palitanani Bhavayatra</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/palitanani-bhavayatra/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/palitanani-bhavayatra/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 29 Jan 2011 16:29:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.shahparam.com/?p=20</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" width="480" height="422" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="src" value="http://blip.tv/play/AYGf1moC" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="422" src="http://blip.tv/play/AYGf1moC" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/palitanani-bhavayatra/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bhuvanabhanu Surishvarajee Maharaj Saheb Jeevan Charitra</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/bhuvanabhanu-surishvarajee-maharaj-saheb-jeevan-charitra/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/bhuvanabhanu-surishvarajee-maharaj-saheb-jeevan-charitra/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 30 Oct 2010 04:28:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=413</guid>
		<description><![CDATA[]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" width="480" height="350" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="src" value="http://blip.tv/play/AYKIpxgC" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="350" src="http://blip.tv/play/AYKIpxgC" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/bhuvanabhanu-surishvarajee-maharaj-saheb-jeevan-charitra/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Importance of Giranar</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/imporatance-of-giranar/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/imporatance-of-giranar/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 18 Oct 2010 11:31:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=398</guid>
		<description><![CDATA[ગિરનારનો મહિમા ન્યારો એનો ગાતા નાવે આરો&#8230;&#8230; ૧ [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><strong><span style="color: #000000;">ગિરનારનો મહિમા ન્યારો એનો ગાતા નાવે આરો&#8230;&#8230;</span></strong><span style="color: #000000;"><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong></span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવર પણ શત્રુંજયગિરિની માફક પ્રાય: શાશ્વત છે. પાંચમા આરાના અંતે જ્યારે શત્રુંજયની ઊંચાઈ   ઘટીને સાત હાથ થશે ત્યારે ગિરનારની ઊંચાઈ સો ધનુષ્ય રહેશે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">રૈવતગિરિ (ગિરનાર) એ શત્રુંજયગિરિનું પાંચમું શિખર હોવાથી તે પાંચમું જ્ઞાન અર્થાત્ કેવળજ્ઞાન અપાવનારું છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">આ મનોહર એવો ગિરનાર સમવસરણની શોભાને ધારણ કરે છે, કારણકે તે વિસ્તારથી મધ્યમાં ચૈત્યવૃક્ષ જેવું મુખ્ય શિખર અને ગઢ જેવા આજુબાજુમાં અન્ય નાના પર્વતો આવેલા છે. જાણે કે ચાર દિશામાં ઝરણાં વહેતાં હોય તેવા ચાર દ્વારોરૂપ ચાર પર્વતો શોભી રહ્યા છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ઉપર અનંતા તીર્થકરો આવેલા છે અને મહાસિદ્ધિ અર્થાત મોક્ષપદને પામેલા છે. બીજા અનંતા તીર્થંકરના દીક્ષા-કેવળજ્ઞાન અને મોક્ષકલ્યાણક થયા છે. તેમજ અનેક મુનિઓ પણ મોક્ષપદને પામ્યાછે અને ભવિષ્યમાં પામશે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;"><span style="color: #000000;">ગઈ ચોવીસીના બાવીસમાં થયેલા ૧, શ્રી નમીશ્વર ૨, શ્રી અનિલ ૩, શ્રી યશોધર ૪, શ્રી કૃતાર્થ ૫, શ્રી જિનેશ્વર ૬, શ્રી શુદ્ધમતિ ૭, શ્રી શિવંકર અને ૮, શ્રી સ્પંદન નામના આઠ તીર્થંકર ભગવંતોના દીક્ષા-કેવલજ્ઞાન અને મોક્ષકલ્યાણક અને અન્ય બે તીર્થંકર ભગવંતના માત્ર મોક્ષકલ્યાણક ગિરનાર ગિરિવર ઉપર થયા હતા. </span><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong></span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૬</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">વર્તમાન ચોવીસીના બાવીસમાં તીર્થંકર બાલબ્રહ્મચારી શ્રી નેમિનાથ ભગવાનના દીક્ષા-કેવલજ્ઞાન અને મોક્ષકલ્યાણક ગિરનાર ઉપરા થયા છે. તેમાં દીક્ષા અને કેવલજ્ઞાન કલ્યાણક સહસાવન (સહસ્ત્રામ્રવન) માં તથા મોક્ષકલ્યાણક પાંચમી ટુંક ઉપર થયેલ છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૭</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;"><span style="color: #000000;">આવતી ચોવીસીમાં થનારા ૧, શ્રી પદ્મનાભ ૨, શ્રી સુરદેવ ૩, શ્રી સુપાર્શ્વ ૪, શ્રી સ્વંયપ્રભ ૫, શ્રી સર્વાનુભૂતિ ૬, શ્રી દેવશ્રુત ૭, શ્રી ઉદય ૮, શ્રી પેઢાલ ૯, શ્રી પોટ્ટીલ ૧૦, શ્રી સત્કીર્તિ ૧૧, શ્રી સુવ્રત ૧૨, શ્રી અમમ ૧૩, શ્રી નિષ્કષાય ૧૪, શ્રી નિષ્પુલાક ૧૫, શ્રી નિર્મમ ૧૬, શ્રી ચિત્રગુપ્ત ૧૭, શ્રી સમાધિ ૧૮, શ્રી સંવર ૧૯, શ્રી યશોધર ૨૦, શ્રી વિજય ૨૧, શ્રી મલ્લિજિન ૨૨, શ્રી દેવ આ બાવીસ તીર્થંકર પરમાત્માના માત્ર મોક્ષકલ્યાણક તથા ૨૩, શ્રી અનંતવીર્ય ૨૪, શ્રી ભદ્રકૃત આ બે તીર્થંકર પરમાત્માના દીક્ષા-કેવલજ્ઞાન અને મોક્ષકલ્યાણક ભવિષ્યમાં ગિરનાર મહાતીર્થ ઉપર થશે. </span><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong></span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૮</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થની ભક્તિ દ્વારા શ્રી નેમિનાથ ભગવાનના રહનેમિ સહિત આઠ ભાઈઓ, શાંબ, પ્રદ્મુમ્ન આદિ અનેક કુમારો, કૃષ્ણ મહારાજાની આઠ પટ્ટરાણીઓ, સાધ્વી રાજીમતિશ્રી આદિ અનેક ભવ્યાત્માઓ મોક્ષપદને પામ્યા છે અને કૃષ્ણ મહારાજાએ તો આ તીર્થભક્તિના પ્રભાવે તીર્થંકરનામકર્મ બાંધેલ છે તેથી તેમનો આત્મા આવતી ચોવીસીમાં બારમાં તીર્થંકર શ્રી અમમસ્વામી બની મોક્ષપદને પામશે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૯</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થ તથા શ્રી નેમિનાથ ભગવાન ઉપર અવિહડરાગના પ્રભાવે ધામણઉલી ગામના ઘાર નામના વેપારીના પાંચપુત્રો ૧, કાલમેઘ ૨, મેઘનાદ ૩, ભેરવ ૪, એકપદ ૫, ત્રૈલોક્યપદ આ પાંચેય પુત્રો મરીને તીર્થના ક્ષેત્રાધિપતિ દેવ થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૦</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">સ્વર્ગલોક, પાતળલોક અને મૃત્યુલોકના ચૈત્યોમાં સુર, અસુર અને રાજાઓ ગિરનારના આકારને હંમેશા પૂજે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">વલ્લભીપૂરનો ભંગ થતાં ઈંદ્રમહારાજાએ સ્થાપન કરેલ શ્રી નેમિનાથ ભગવાનના બિંબની રત્નકાંતિ ગિરનારમાં લુપ્ત કરવામાં આવી હતી તે મૂર્તિ આજે ગિરનારમાં મૂળનાયકના સ્થાને બિરાજમાન છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થમાં વિશ્વની સૌથી પ્રાચીન એવી મૂળનાયક તરીકે બિરાજમાન શ્રી નેમિનાથ ભગવાનની મૂર્તિ લગભગ ૧,૬૫,૭૩૫ વર્ષ ન્યુન (ઓછા) એવા ૨૦ કોડાકોડી સાગરોપમ વર્ષ પ્રાચીન છે. જે ગઈ ચોવીસીના ત્રીજા સાગરનામના તીર્થંકરના કાળમાં બ્રહ્મેંદ્ર દ્વારા બનાવવામાં આવેલ હતી. આ પ્રતીમાને પ્રતિષ્ઠિત કર્યાને લગભગ ૮૪,૭૮૫ વર્ષ થયા છે. તે મૂર્તિ આ જ સ્થાને હજુ લગભગ ૧૮,૪૬૫ વર્ષ સુધી પૂજાશે ત્યારબાદ શાસન અધિષ્ઠાયિકા દ્વારા પાતળલોકમાં લઈ જઈને પૂજાશે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ઉપર ઈંદ્ર મહારાજાએ વજ્રથી છિદ્ર પાડીને સોનાના બલાનક – ઝરૂખાવાળું રૂપાનું ચૈત્ય બનાવીને મધ્યભાગમા શ્રી નેમિનાથ પરમાત્માની ચાલીસ હાથ ઊંચાઈની શ્યામવર્ણની રત્નની મૂર્તિ સ્થાપન કરી હતી.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ઈંદ્ર મહારાજાએ પૂર્વે બનાવ્યું હતુ તેવું પૂર્વાભિમુખ જિનાલય શ્રી નેમિનાથ ભગવાનના નિર્વાણ સ્થાને પણ બનાવ્યું હતું.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનારમાં એક સમયે કલ્યાણકના કારણસ્વરૂપ છત્રશિલા, અક્ષરશિલા, ઘંટાશિલા, અંજનશિલા, જ્ઞાનશિલા, બિંદુશિલા અને સિદ્ધશિલા આદિ શિલાઓ શોભતી હતી.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૬</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">જેમ મલયગિરિ ઉપર બીજા વૃક્ષો પણ ચંદનમય બની જાયા છે તેમ ગિરનાર ઉપર આવનાર પાપી પ્રાણીઓ પણ પુણ્યવાન થઈ જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૭</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">જેમ પારસમણિના સ્પર્શથી લોઢું સુવર્ણ થઈ જાય છે તેમ ગિરનારના સ્પર્શથી પ્રાણી ચિન્મય સ્વરૂપી બની જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૮</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનારની ભક્તિ કરનારને આ ભવમાં કે પરભવમાં દારિદ્રય આવતું નથી.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૧૯</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થમાં નિવાસ કરતાં તિર્યંચો (જનાવરો) પણ આઠભવની અંદર સિદ્ધિપદને પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૦</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થ એ પુણ્યનો ઢગલો છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થ એ પૃથ્વીના તિલક સમાન છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">અનેક વિદ્યાધરો, દેવતાઓ, કિન્નરો, અપ્સરાઓ અને યક્ષો પોતપોતાની ઈષ્ટસિદ્ધિને પ્રાપ્ત કરવાની ઈચ્છાથી ગિરનારમાં નિવાસ કરે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરના પવનનો પવિત્ર આહાર કરતા અને વિષમમાર્ગે ચાલતા એવા યોગીઓ અર્હં પદની ઉપાસના કરતાં ગુફાઓમાં સાધના કરતાં હોય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થની સેવાથી કેટલાય પુણ્યાત્માઓ આ લોકમાં સર્વસંપત્તિ અને પરલોકમાં પરમપદને પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થની સેવાથી પાપી જીવો પણ સર્વકર્મનો સંક્ષેપ કરી અવ્યક્ત અને અક્ષય એવા શિવપદને પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૬</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સર્વતીર્થોમાં ઉત્તમ અને સર્વતીર્થની યાત્રાના ફળને આપનાર આ ગિરનાર મહાતીર્થના દર્શન અને સ્પર્શનમાત્રથી સર્વપાપો હણાઈ જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૭</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થની ભક્તિ દ્વારા મહાપાપના કરનારા અને મહાદુષ્ટ એવા કુષ્ટાદિક રોગવાળા જીવો પણ સર્વસુખનાં ભાજન થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૮</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થના શિખર ઉપર રહેલા કલ્પવૃક્ષો યાચકોનાં ઈચ્છિતને પૂરે છે, તે આ ગિરિનો જ મહિમા છે. અહીં રહેલા ગિરિઓ, નદીઓ, વૃક્ષો, કુંડો અને ભુમિઓ અન્યસ્થાને રહેલા એક તીર્થની માફક અહીં તીર્થપણાને પામે છે અર્થાત્ તે બધા પણ તીર્થમય બની જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૨૯</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થમાં પુણ્યહીન પ્રાણીઓને નહીં દેખાતી એવી સુવર્ણસિદ્ધિ કરનારી અને સર્વઈચ્છિતફલને આપનારી રસકૂપિકઓ રહેલી છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૦</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થની માટીને ગુરૂગમના યોગથી તેલ અને ઘીની સાથે ભેળવીને અગ્નિમાં તપાવવાથી તે સુવર્ણમય બની જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ભદ્રશાલ વગેરે વનમાં સર્વઋતુઓમાં બધી જ જાતનાં ફુલો ખીલેલાં હોય છે, જલ અને ફલ સહિત ભદ્રશાલાદિ વનથી વીંટળાયેલો આ રમણીય ગિરનાર પર્વત ઈંદ્રોનો એક ક્રીડાપર્વત છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થમાં દરેક શિખરોની ઉપર જલ, સ્થળ ને આકાશમાં ફરનારા જે જે જીવો હોય છે તે સર્વે ત્રણ ભવમાં મોક્ષે જાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થા ઉપર વૃક્ષો, પાષાણો, પૃથ્વીકાય, અપ્-કાય, વાયુકાય અને અગ્નિકાયના જીવો છે, તે વ્યક્ત ચેતના નહિ હોવા છતાં આ તીર્થના પ્રભાવથી કેટલાક કાળે મોક્ષે જનારા થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">જે જીવો ગિરનાર મહાતીર્થ ઉપર આવી પોતાના ન્યાયોપાર્જિત ધનનો સુપાત્રદાન દ્વારા સદ્વ્યય કરે છે, તેઓને ભવોભવ સર્વ સંપત્તિઓ પ્રાપ્ત થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ઉત્તમ એવા ભવ્યજીવો ગિરનાર મહાતીર્થમાં માત્ર એક દિવસ પણ શીલ ધારણ કરે છે તે હંમેશા સુર, અસુર, નર અને નારીઓથી સેવવા યોગ્ય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૬</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર મહાતીર્થમાં જે ઉપવાસ, છઠ્ઠ, અઠ્ઠમ આદિ તપ કરે છે તે સર્વસુખોને ભોગવી પરમપદને અવશ્ય પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૭</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">જે જીવો ગિરનાર મહાતીર્થ ઉપર આવી ભાવથી જિનપ્રતિમાની પૂજા કરે છે તે શીઘ્ર શિવસુખને પ્રાપ્તકરે છે. ઘેરબેઠા પણ શુદ્ધ ભાવપૂર્વક ગિરનારનું ધ્યાન ધરનાર ચોથાભવે મોક્ષપદને પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૮</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરના પવિત્ર શિખરો, સરિતાઓ, ઝરણાંઓ, ધાતુઓ અને વૃક્ષો સર્વ પ્રાણીઓને સુખ આપનારા થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૩૯</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવર ઉપર શ્રી નેમિનાથ ભગવાનની પ્રતિષ્ઠા અવસરે પ્રભુજીના સ્નાત્રાભિષેક માટે ત્રણેય જગતની નદીઓ વિશાળ એવા ગજેંદ્રપદકુંડમાં ઉતરી આવી હતી.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૦</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરમાં મોક્ષલક્ષ્મીના મુખરૂપે રહેલા ગજેંદ્રપદ (ગજપદ) નામના કુંડના પવિત્રજલના સ્પર્શમાત્રથી જીવોના અનેક ભવના પાપો નાશા પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરના ગજપદકુંડના જલથી સ્નાન કરીને જેણે જિનેશ્વર પરમાત્માને સ્નાન (પ્રક્ષાલ) કરાવેલ છે, તેણે કર્મમળવડે લેપાયેલા પોતાના આત્માને પવિત્ર કર્યો છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરના ગજપદકુંડના જલનું પાન કરવાથી કામ, શ્વાસ, અરૂચિ, ગ્લાનિ, પ્રસુતિ અને ઉદરમાં ઉત્પન્ન થયેલા બાહ્યરોગો પણ અંતરના કર્મમલની પીડાની જેમ નાશ પામે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">જગતમાં કોઈપણ શાશ્વતી દિવ્ય ઔષધીઓ, સ્વર્ણાદિ સિદ્ધિઓ અને રસકૂપિકાઓ નથી કે જે આ ગિરનાર ગિરિવર ઉપર ન હોય!</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">આકાશમાં ઉડતાં પક્ષીઓની છાયા પણ જો આ ગિરનાર મહાતીર્થનો સ્પર્શ પામે તો તેઓની પણ દુર્ગતિનો નાશ થાય છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં નેમિનાથ ભગવાનની દીક્ષા અને કેવળજ્ઞાન કલ્યાણકો થયા હતા.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૬</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં (લક્ષારામવન) કરોડો દેવતાઓ દ્વારા શ્રી નેમિનાથ ભગવાનના પ્રથમ અને અંતિમ સમવસરણની રચના કરવામાં આવી હતી. અને પ્રભુએ પ્રથમ તથા અંતિમ દેશના આપી હતી.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૭</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં સોનાના ચૈત્યોની મનોહર ચોવીસીનું નિર્માણ કરવામાં આવ્યું હતું.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૮</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં કૃષ્ણવાસુદેવ દ્વારા રજત, સુવર્ણ અને રત્નમય પ્રતિમાયુક્ત ત્રણ જિનાલયોનું નિર્માણ થયું હતું.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૪૯</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવન (લક્ષારામવન) ની એક ગુફામાં ભૂત-ભાવિ અને વર્તમાન એમ ત્રણ ચોવીસીના બોંતેર પ્રતિમાઓ બિરાજમાન છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૦</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં શ્રી રહનેમિજી તથા સાધ્વી રાજીમતિશ્રીજી આદિ મોક્ષપદને પામ્યા છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૧</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">સહસાવનમાં હાલ સંપ્રતિકાલીન શ્રી નેમિનાથ પરમાત્માની પ્રતિમા યુક્ત અદ્-ભુત સમવસરણ મંદિર છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૨</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ગિરનાર ગિરિવરની પહેલી ટૂંકે હાલ ચૌદ-ચૌદ બેનમૂન જિનાલયો ગિરિવર તિલક સમાન શોભી રહ્યા છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૩</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">ભારતભરમાં મૂળનાયક તરીકે તીર્થંકર ન હોય તેવા સામાન્ય કેવળી સિદ્ધાત્મા શ્રી રહનેમિનું એક માત્ર જિનાલય ગિરનાર ગિરિવર ઉપર છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૪</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">શ્રી હેમચંદ્રાચાર્ય, શ્રી બપ્પભટ્ટસૂરિ, શ્રી વસ્તુપાળ-તેજપાળ, શ્રી પેથડશા આદિ અનેક પુણ્યત્માઓને સહાય કરનાર ગિરનાર મહાતીર્થના અધિષ્ઠાયિકા શ્રી અંબિકાદેવી આજે પણ હાજરાહજુર છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">૫૫</span></strong><strong><span style="color: #000000;">, </span></strong><span style="color: #000000;">જ્યાં સુધી ગિરનારની યાત્રા નથી કરી ત્યાં સુધી જ જીવને સર્વપાપ, સર્વ દુ:ખ અને સંસાર ભ્રમણ રહે છે.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">गिरनारनो महिमा न्यारो एनो गाता नावे आरो</span></strong><strong><span style="color: #000000;">……</span></strong></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवर पण शत्रुंजयगिरिनी माफक प्राय: शाश्वत छे. पांचमा आराना अंते ज्यारे शत्रुंजयनी ऊंचाई   घटीने सात हाथ थशे त्यारे गिरनारनी ऊंचाई सो धनुष्य रहेशे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">रैवतगिरि (गिरनार) ए शत्रुंजयगिरिनुं पांचमुं शिखर होवाथी ते पांचमुं ज्ञान अर्थात् केवळज्ञान अपावनारुं छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">आ मनोहर एवो गिरनार समवसरणनी शोभाने धारण करे छे, कारणके ते विस्तारथी मध्यमां चैत्यवृक्ष जेवुं मुख्य शिखर अने गढ जेवा आजुबाजुमां अन्य नाना पर्वतो आवेला छे. जाणे के चार दिशामां झरणां वहेतां होय तेवा चार द्वारोरूप चार पर्वतो शोभी रह्या छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार उपर अनंता तीर्थकरो आवेला छे अने महासिद्धि अर्थात मोक्षपदने पामेला छे. बीजा अनंता तीर्थंकरना दीक्षा-केवळज्ञान अने मोक्षकल्याणक थया छे. तेमज अनेक मुनिओ पण मोक्षपदने पाम्याछे अने भविष्यमां पामशे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गई चोवीसीना बावीसमां थयेला १, श्री नमीश्वर २, श्री अनिल ३, श्री यशोधर ४, श्री कृतार्थ ५, श्री जिनेश्वर ६, श्री शुद्धमति ७, श्री शिवंकर अने ८, श्री स्पंदन नामना आठ तीर्थंकर भगवंतोना दीक्षा-केवलज्ञान अने मोक्षकल्याणक अने अन्य बे तीर्थंकर भगवंतना मात्र मोक्षकल्याणक गिरनार गिरिवर उपर थया हता.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">६</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">वर्तमान चोवीसीना बावीसमां तीर्थंकर बालब्रह्मचारी श्री नेमिनाथ भगवानना दीक्षा-केवलज्ञान अने मोक्षकल्याणक गिरनार उपरा थया छे. तेमां दीक्षा अने केवलज्ञान कल्याणक सहसावन (सहस्त्राम्रवन) मां तथा मोक्षकल्याणक पांचमी टुंक उपर थयेल छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">७</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">आवती चोवीसीमां थनारा १, श्री पद्मनाभ २, श्री सुरदेव ३, श्री सुपार्श्व ४, श्री स्वंयप्रभ ५, श्री सर्वानुभूति ६, श्री देवश्रुत ७, श्री उदय ८, श्री पेढाल ९, श्री पोट्टील १०, श्री सत्कीर्ति ११, श्री सुव्रत १२, श्री अमम १३, श्री निष्कषाय १४, श्री निष्पुलाक १५, श्री निर्मम १६, श्री चित्रगुप्त १७, श्री समाधि १८, श्री संवर १९, श्री यशोधर २०, श्री विजय २१, श्री मल्लिजिन २२, श्री देव आ बावीस तीर्थंकर परमात्माना मात्र मोक्षकल्याणक तथा २३, श्री अनंतवीर्य २४, श्री भद्रकृत आ बे तीर्थंकर परमात्माना दीक्षा-केवलज्ञान अने मोक्षकल्याणक भविष्यमां गिरनार महातीर्थ उपर थशे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">८</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थनी भक्ति द्वारा श्री नेमिनाथ भगवानना रहनेमि सहित आठ भाईओ, शांब, प्रद्मुम्न आदि अनेक कुमारो, कृष्ण महाराजानी आठ पट्टराणीओ, साध्वी राजीमतिश्री आदि अनेक भव्यात्माओ मोक्षपदने पाम्या छे अने कृष्ण महाराजाए तो आ तीर्थभक्तिना प्रभावे तीर्थंकरनामकर्म बांधेल छे तेथी तेमनो आत्मा आवती चोवीसीमां बारमां तीर्थंकर श्री अममस्वामी बनी मोक्षपदने पामशे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">९</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थ तथा श्री नेमिनाथ भगवान उपर अविहडरागना प्रभावे धामणउली गामना घार नामना वेपारीना पांचपुत्रो १, कालमेघ २, मेघनाद ३, भेरव ४, एकपद ५, त्रैलोक्यपद आ पांचेय पुत्रो मरीने तीर्थना क्षेत्राधिपति देव थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१०</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">स्वर्गलोक, पातळलोक अने मृत्युलोकना चैत्योमां सुर, असुर अने राजाओ गिरनारना आकारने हंमेशा पूजे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">११</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">वल्लभीपूरनो भंग थतां ईंद्रमहाराजाए स्थापन करेल श्री नेमिनाथ भगवानना बिंबनी रत्नकांति गिरनारमां लुप्त करवामां आवी हती ते मूर्ति आजे गिरनारमां मूळनायकना स्थाने बिराजमान छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थमां विश्वनी सौथी प्राचीन एवी मूळनायक तरीके बिराजमान श्री नेमिनाथ भगवाननी मूर्ति लगभग १,६५,७३५ वर्ष न्युन (ओछा) एवा २० कोडाकोडी सागरोपम वर्ष प्राचीन छे. जे गई चोवीसीना त्रीजा सागरनामना तीर्थंकरना काळमां ब्रह्मेंद्र द्वारा बनाववामां आवेल हती. आ प्रतीमाने प्रतिष्ठित कर्याने लगभग ८४,७८५ वर्ष थया छे. ते मूर्ति आ ज स्थाने हजु लगभग १८,४६५ वर्ष सुधी पूजाशे त्यारबाद शासन अधिष्ठायिका द्वारा पातळलोकमां लई जईने पूजाशे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार उपर ईंद्र महाराजाए वज्रथी छिद्र पाडीने सोनाना बलानक – झरूखावाळुं रूपानुं चैत्य बनावीने मध्यभागमा श्री नेमिनाथ परमात्मानी चालीस हाथ ऊंचाईनी श्यामवर्णनी रत्ननी मूर्ति स्थापन करी हती.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ईंद्र महाराजाए पूर्वे बनाव्युं हतु तेवुं पूर्वाभिमुख जिनालय श्री नेमिनाथ भगवानना निर्वाण स्थाने पण बनाव्युं हतुं.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनारमां एक समये कल्याणकना कारणस्वरूप छत्रशिला, अक्षरशिला, घंटाशिला, अंजनशिला, ज्ञानशिला, बिंदुशिला अने सिद्धशिला आदि शिलाओ शोभती हती.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१६</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">जेम मलयगिरि उपर बीजा वृक्षो पण चंदनमय बनी जाया छे तेम गिरनार उपर आवनार पापी प्राणीओ पण पुण्यवान थई जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१७</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">जेम पारसमणिना स्पर्शथी लोढुं सुवर्ण थई जाय छे तेम गिरनारना स्पर्शथी प्राणी चिन्मय स्वरूपी बनी जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१८</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनारनी भक्ति करनारने आ भवमां के परभवमां दारिद्रय आवतुं नथी.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">१९</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थमां निवास करतां तिर्यंचो (जनावरो) पण आठभवनी अंदर सिद्धिपदने पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२०</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थ ए पुण्यनो ढगलो छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२१</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थ ए पृथ्वीना तिलक समान छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">अनेक विद्याधरो, देवताओ, किन्नरो, अप्सराओ अने यक्षो पोतपोतानी ईष्टसिद्धिने प्राप्त करवानी ईच्छाथी गिरनारमां निवास करे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरना पवननो पवित्र आहार करता अने विषममार्गे चालता एवा योगीओ अर्हं पदनी उपासना करतां गुफाओमां साधना करतां होय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थनी सेवाथी केटलाय पुण्यात्माओ आ लोकमां सर्वसंपत्ति अने परलोकमां परमपदने पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थनी सेवाथी पापी जीवो पण सर्वकर्मनो संक्षेप करी अव्यक्त अने अक्षय एवा शिवपदने पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२६</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सर्वतीर्थोमां उत्तम अने सर्वतीर्थनी यात्राना फळने आपनार आ गिरनार महातीर्थना दर्शन अने स्पर्शनमात्रथी सर्वपापो हणाई जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२७</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थनी भक्ति द्वारा महापापना करनारा अने महादुष्ट एवा कुष्टादिक रोगवाळा जीवो पण सर्वसुखनां भाजन थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२८</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थना शिखर उपर रहेला कल्पवृक्षो याचकोनां ईच्छितने पूरे छे, ते आ गिरिनो ज महिमा छे. अहीं रहेला गिरिओ, नदीओ, वृक्षो, कुंडो अने भुमिओ अन्यस्थाने रहेला एक तीर्थनी माफक अहीं तीर्थपणाने पामे छे अर्थात् ते बधा पण तीर्थमय बनी जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">२९</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थमां पुण्यहीन प्राणीओने नहीं देखाती एवी सुवर्णसिद्धि करनारी अने सर्वईच्छितफलने आपनारी रसकूपिकओ रहेली छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३०</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थनी माटीने गुरूगमना योगथी तेल अने घीनी साथे भेळवीने अग्निमां तपाववाथी ते सुवर्णमय बनी जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३१</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">भद्रशाल वगेरे वनमां सर्वऋतुओमां बधी ज जातनां फुलो खीलेलां होय छे, जल अने फल सहित भद्रशालादि वनथी वींटळायेलो आ रमणीय गिरनार पर्वत ईंद्रोनो एक क्रीडापर्वत छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थमां दरेक शिखरोनी उपर जल, स्थळ ने आकाशमां फरनारा जे जे जीवो होय छे ते सर्वे त्रण भवमां मोक्षे जाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्था उपर वृक्षो, पाषाणो, पृथ्वीकाय, अप्-काय, वायुकाय अने अग्निकायना जीवो छे, ते व्यक्त चेतना नहि होवा छतां आ तीर्थना प्रभावथी केटलाक काळे मोक्षे जनारा थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">जे जीवो गिरनार महातीर्थ उपर आवी पोताना न्यायोपार्जित धननो सुपात्रदान द्वारा सद्व्यय करे छे, तेओने भवोभव सर्व संपत्तिओ प्राप्त थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">उत्तम एवा भव्यजीवो गिरनार महातीर्थमां मात्र एक दिवस पण शील धारण करे छे ते हंमेशा सुर, असुर, नर अने नारीओथी सेववा योग्य छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३६</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार महातीर्थमां जे उपवास, छठ्ठ, अठ्ठम आदि तप करे छे ते सर्वसुखोने भोगवी परमपदने अवश्य पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३७</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">जे जीवो गिरनार महातीर्थ उपर आवी भावथी जिनप्रतिमानी पूजा करे छे ते शीघ्र शिवसुखने प्राप्तकरे छे. घेरबेठा पण शुद्ध भावपूर्वक गिरनारनुं ध्यान धरनार चोथाभवे मोक्षपदने पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३८</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरना पवित्र शिखरो, सरिताओ, झरणांओ, धातुओ अने वृक्षो सर्व प्राणीओने सुख आपनारा थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">३९</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवर उपर श्री नेमिनाथ भगवाननी प्रतिष्ठा अवसरे प्रभुजीना स्नात्राभिषेक माटे त्रणेय जगतनी नदीओ विशाळ एवा गजेंद्रपदकुंडमां उतरी आवी हती.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४०</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरमां मोक्षलक्ष्मीना मुखरूपे रहेला गजेंद्रपद (गजपद) नामना कुंडना पवित्रजलना स्पर्शमात्रथी जीवोना अनेक भवना पापो नाशा पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४१</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरना गजपदकुंडना जलथी स्नान करीने जेणे जिनेश्वर परमात्माने स्नान (प्रक्षाल) करावेल छे, तेणे कर्ममळवडे लेपायेला पोताना आत्माने पवित्र कर्यो छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरना गजपदकुंडना जलनुं पान करवाथी काम, श्वास, अरूचि, ग्लानि, प्रसुति अने उदरमां उत्पन्न थयेला बाह्यरोगो पण अंतरना कर्ममलनी पीडानी जेम नाश पामे छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">जगतमां कोईपण शाश्वती दिव्य औषधीओ, स्वर्णादि सिद्धिओ अने रसकूपिकाओ नथी के जे आ गिरनार गिरिवर उपर न होय!</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">आकाशमां उडतां पक्षीओनी छाया पण जो आ गिरनार महातीर्थनो स्पर्श पामे तो तेओनी पण दुर्गतिनो नाश थाय छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां नेमिनाथ भगवाननी दीक्षा अने केवळज्ञान कल्याणको थया हता.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४६</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां (लक्षारामवन) करोडो देवताओ द्वारा श्री नेमिनाथ भगवानना प्रथम अने अंतिम समवसरणनी रचना करवामां आवी हती. अने प्रभुए प्रथम तथा अंतिम देशना आपी हती.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४७</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां सोनाना चैत्योनी मनोहर चोवीसीनुं निर्माण करवामां आव्युं हतुं.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४८</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां कृष्णवासुदेव द्वारा रजत, सुवर्ण अने रत्नमय प्रतिमायुक्त त्रण जिनालयोनुं निर्माण थयुं हतुं.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">४९</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावन (लक्षारामवन) नी एक गुफामां भूत-भावि अने वर्तमान एम त्रण चोवीसीना बोंतेर प्रतिमाओ बिराजमान छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५०</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां श्री रहनेमिजी तथा साध्वी राजीमतिश्रीजी आदि मोक्षपदने पाम्या छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५१</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">सहसावनमां हाल संप्रतिकालीन श्री नेमिनाथ परमात्मानी प्रतिमा युक्त अद्-भुत समवसरण मंदिर छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५२</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">गिरनार गिरिवरनी पहेली टूंके हाल चौद-चौद बेनमून जिनालयो गिरिवर तिलक समान शोभी रह्या छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५३</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">भारतभरमां मूळनायक तरीके तीर्थंकर न होय तेवा सामान्य केवळी सिद्धात्मा श्री रहनेमिनुं एक मात्र जिनालय गिरनार गिरिवर उपर छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५४</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">श्री हेमचंद्राचार्य, श्री बप्पभट्टसूरि, श्री वस्तुपाळ-तेजपाळ, श्री पेथडशा आदि अनेक पुण्यत्माओने सहाय करनार गिरनार महातीर्थना अधिष्ठायिका श्री अंबिकादेवी आजे पण हाजराहजुर छे.</span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;">५५</span></strong><strong><span style="color: #000000;">,</span></strong><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong><span style="color: #000000;">ज्यां सुधी गिरनारनी यात्रा नथी करी त्यां सुधी ज जीवने सर्वपाप, सर्व दु:ख अने संसार भ्रमण रहे छे.</span></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/imporatance-of-giranar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>108 Parshvanath Teerth Darshan</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/108-parshvanath-teerth-darshan/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/108-parshvanath-teerth-darshan/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 07 Oct 2010 05:41:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[Param Shah]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=115</guid>
		<description><![CDATA[૧. શ્રી નવસારી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નવસારી : નવસારીના છો ન [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><object width="480" height="422" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="src" value="http://blip.tv/play/AYGltTgC" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="480" height="422" type="application/x-shockwave-flash" src="http://blip.tv/play/AYGltTgC" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>૧. શ્રી નવસારી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નવસારી : નવસારીના છો નાથ પારસ નામ તુજ ચિંતામણી, વરતા જનો કામિત કૃપાથી આપની સોહામણી; સારક તમે સેવક તણા વારક વિભાવોના સદા, રીજો પ્રભુ મુજ ઉપરે જેથી વરું શિવસંપદા&#8230;..<br />
૨. શ્રી ઉંમરવાડી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સુરત : હે ઉમ્રવાડી પાર્શ્વ ! ખાસ પ્રભાતમાં પ્રાર્થું તને, શુભ સત્ય ઉમ્રજનક વિભો મુજ આત્મ જન્મ દીયો મને; વાતો કરી હરખાઉં તારી સાથ બસ એ યાચના, જેથી હું પામુ સત્વ છાંડું તત્વથી સુખ કાચના&#8230;..<br />
૩. શ્રી સહસ્ત્રફણા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સુરત : હે પાર્શ્વ ! સહસ્ત્રફણા સુશોભિત આપ ખડ્ગાસન ધણી, મૂરતિ અજાયબ વિશ્વમાં પરચાપ્રદા પારસમણી; જે ભક્ત નીરખે તાસ જીવને સર્વદા નંદનવની, જિમ કમઠ પ્રતિ કરૂણા કરી તિમ આપજો સંજીવની&#8230;.<br />
૪. શ્રી દુ:ખભંજન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સુરત : હે પાર્શ્વ ! દુ:ખભંજન તમારું નામ સાર્થક જાણતો, તુજ ભક્તિથી સહુ દુ:ખ રહિત પળને હું પુણ્યે માણતો; તેથી પ્ર્ભાતેદોડી દોડી આવતો તુજ દર્શને, વાંદી વરું સુવિચાર સંધી આપના શુભ સ્પર્શને&#8230;..<br />
૫. શ્રી સૂરજમંડણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સુરત : હે સુરજમંડન પાર્શ્વનામ સુહંકરું તુજ સર્વને, તુજ દર્શયોગે માણતાં સૌ ભક્ત જીવન પર્વને; આનંદ ને કલ્યાણકારી સંપદાપ્રદ આપની, નિષ્ઠા ધરી મેં નાથ પીડા ટાળજે ભવતાપની&#8230;.<br />
૬. શ્રી વિઘ્નહરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, રાંદેર : હે સર્વ વિઘ્ન વિદારનારા વિઘ્નહર પારસ પ્રભો, રાંદેર તીરથે રાજતા વરદાનના દાતા વિભો; ઝંખી રહી મુજ ચેતના અબ હાથ મારો ઝાલજો, ભવનાં ભયાનક વિઘ્ન ટાળી શિવસદનમાં પાળજો&#8230;..<br />
૭. શ્રી કલ્હારા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભરૂચ : કલ્યાણકર કલ્હારનામા પાર્શ્વને પ્રણમી પ્રગે, જે ભક્ત નિજ કારજ કરે તે હોય વિખ્યાતા જગે; એવો પ્રચંડ પ્રભાવ તારો પામવા મન થનગને, સદ્યોગ પુણ્ય પ્રયોગપ્રદ સિદ્ધિ પમાડોને મને&#8230;.<br />
૮. શ્રી અમીઝરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ગંધાર : અમૃત ભરેલી આપ અખીયા જોવતાં અખીયા ઠરી, મીટ્યા બધાયે દોષ મારા આંખ ગુણદ્ર્ષ્ટિ વરી; જન્મ ભયો મુજ સફળ આજે, આપ દર્શ પ્રયોગથી, રાત્રી વીતી ઉગી ઉષા ગંધારભૂષણ યોગથી&#8230;.<br />
૯. શ્રી પ્રગટપ્રભાવી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ડભોઈ : દર્ભાવતીના નાથ હે પ્રગટ પ્રભાવી તુ જ્યો, ભાવઠ બધી ભવની નિવારક તુમ થકી દિલ ઉમહ્યો; વણજાર સર્વ વિકારની નાઠી પ્રભાવે તાહરા, તીર્થાધિરાજ હું તુમ કને માંગુ દીયો સુખ માહરા&#8230;..<br />
૧૦. શ્રી લોઢણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ડભોઈ : હે પાર્શ્વ લોઢણ પ્રભુ તમે છો સર્વ સમયે જાગતાં, વાંછિત સુખો મન ધારી ભવિ સૌ આપ ભક્તે લાગતા; સાચા સનેહે આપ કેરા સર્વ સંપદ પાવતા, તેથી પ્રભો ! શિવ હેત સેવક આપના ગુણ ગાવતા&#8230;..<br />
૧૧. શ્રી વિમલ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, છાણી : છે પાર્શ્વ નિર્મલકાર સાચુ વિમલ નામ તુમારડુ, છાયાપુરીના સ્વામ શુદ્ધિ હેત તુજ પાયે પડુ; ભૂલ્યો કદીયે ના ભૂલે જ્યું બાળ નિજ મા-બાપને, યાદો સતાવે તુમ તણી તિમ ના ભૂલું કદીયે તને&#8230;..<br />
૧૨. શ્રી સ્તંભન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખંભાત : હે પાર્શ્વ ! તુજ દર્શન તણી ઈચ્છા થકી પણ ભક્તને, માસક્ષમણનું ફળ મળે જિન ! તુજ પ્રભાવે રક્તને; છો પુણ્યગુણ સ્તંભિતકરા સ્તંભન તમારું નામ છે, મુજ આત્મગુણ વિકસાવવા બસ એક તારું કામ છે&#8230;.<br />
૧૩. શ્રી કંસારી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખંભાત : આત્મરિપુ અઘ કંસના વિઘ્નાપહારી આપથી, હે પાર્શ્વ કંસારી પ્રભો ! સાન્વર્થ અભિધોલ્લાપથી; ઘાતિ અઘાતિ સર્વ મુજ પાપો અનાદિના ટળે, હો ટેક તારી એક ઝટ જીવ આપને શિવમાં મળે&#8230;&#8230;<br />
૧૪. શ્રી રત્નચિંતામણિ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખંભાત : ત્રિરત્નદાતા રત્નચિંતામણ અભિધા પાસનું, છે બિંબ અનુપમરૂપ હેતુ આત્મઘટ ઉજાસનું; મુજ નયનથી નિરખી તને હું નિર્વિકારી દશા ચહું, ખંભાત સ્વામ તને  જુહારી પુણ્ય પ્રગતિ હું લહું&#8230;&#8230;<br />
૧૫. શ્રી સોમચિંતામણિ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખંભાત : ખંભાતમાં ઉદિત થયો શુભ ચંદ્ર દોષ નિવારકો, શ્રીકાર પારસ સોમ ચિંતામણ અભિધા સારકો; પદ્માવતી પરચા પૂરે પ્રભુ આપ સેવક લોકને, મેં પણ જુહાર્યો સ્નેહથી મહેરે મને અવલોકને&#8230;..<br />
૧૬. શ્રી ભુવન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખંભાત : હે ભુવન પારસનાથ ત્રિભુવનમા ગવાતા છો તમે, સમરે સદા જે નામ તારું તાસ આપદ ઉપશમે; નવ ખંડ ધારક આપ યોગ અખંડ સુખકારક સદા, ત્રંબાવતીના નાથ રહેજો મુજ હ્રદયમાં સર્વદા&#8230;..<br />
૧૭. શ્રી ભીડભંજન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ખેડા : ખેટકપુરે વાત્રક કિનારે તીરથ તારુ શોભતું, હે પાર્શ્વ ભીડભંજન પ્રભો ! ભક્તો તણું મન લોભતું; ભાંગે સદાયે ભીડ સઘળી નામ સાર્થક આપનું, ભવભીડહર મુજ હેત અબ ઝટ ખોલ શિવનું બારણું&#8230;..<br />
૧૮. શ્રી શામળા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અમદાવાદ : શ્યામળ તમારું રૂપ પણ ઉજ્જવળ કરે સૌ દાસને, શ્યામળ તમારું નામ પણ પૂરણ કરે સૌ આશને; હે રાજનગરી પાર્શ્વ ! અબ પાવન કરો મુજ શ્વાસને, પૂજન કરું પૂરણ થવા હિયડે ધરી વિશ્વાસને&#8230;..<br />
૧૯. શ્રી મુલેવા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અમદાવાદ : પરગટ પ્રભાવધરા પ્રભો વિનવું તને હું વળી વળી, મુજપે કરો કીરપા મુલેવા પાર્શ્વ જિનવર એટલી; છો કરણપંચક ગુણરૂપા હો કરણપંચક ગુણકરા, કર્ણાવતીના નાથ વંદન આપને કરું અઘહરા&#8230;..<br />
૨૦. શ્રી હ્રિંકાર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અમદાવાદ : હ્રિંકારમાં ધરણેન્દ્ર પદ્માપૂજિત પાર્શ્વ મનોહરૂ, હ્રિંકારનામા નાથ બિંબ અનૂપ તુજ વિશ્વંભરૂ; છે શ્યામ કાંતિ આપની મહા મોહ વિષહર તું મણિ, જીવ જીવનકારક રાજનગરે સ્વામ તું સંજીવની&#8230;&#8230;<br />
૨૧. શ્રી સુખસાગર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અમદાવાદ : છો સુખતણા સાગર પ્રદાતા, નામ તુજ સુખસાગરૂ; સઘળાંય સુખ દેવા સહારો, બિંબ તુજ ઉજાગરૂ, સાર્થક તમારું નામ પારસ, પલક પણ વિસરાય ના; શોધ્યો જડે ના ખલકમાં, તો સમ સુખાકર છાય ના&#8230;.<br />
૨૨. શ્રી પદ્માવતી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નરોડા : પદ્માવતી પરચા પૂરે, અહોનિશ તુજ ભકતો પ્રતિ; તેથી જ પદ્માવતી અભિધા પાર્શ્વ તુજને નતિ તતિ, નગરી નરોડા ભૂષણ ભાવઠ ભાંગ મારી ભવ તણી; મુજ રાગદ્વેષના દંદ હરણી, કર કૃપા ચિંતામણી&#8230;.<br />
૨૩. શ્રી મુહરી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ટીંટોઈ : દુ:ખદુરિય ખંડણ પાસ મુહરી, ઈમ કહી થુણતા ગણી; હે પાર્શ્વ ગૌતમ સ્વામ ગુંથે નામ જગચિંતામણી, દર્શન તમારું દોહિલુ, ના મહેર મહોર વિના મળે, તુજ દર્શની લહેરે ભવિકની આપદા સઘળી ટળે&#8230;&#8230;<br />
૨૪. શ્રી પોસીના પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નાના પોશીના : ફરકે ધ્વજા આગાહી કરતી, તુજ શિખર પર સર્વદા; આવી રહ્યો યાત્રિક થઈને, સ્થિર તે કેહતી મુદા, ચમકાર તુજ ચાતક નજરથી દેખાવા સ્ફુર આવતા; પોસીન પારસનાથ જોતા નજર હર્ષ ના માવતા&#8230;..<br />
૨૫. શ્રી વિઘ્નાપહાર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મોટા પોશીના : પોસીન મોટા તીરથનાયક, નામ તુજ લલચામણું; વિઘ્નાપહારી સર્વ વિઘ્ન, વિદારવા તુજ આગણું, હે પાર્શ્વ ! એક જ વિઘ્ન અપહારી કરમનું આપજો; મુજને સ્વભાવદશા સુખંકર, નામ સાર્થકતા ભજો&#8230;<br />
૨૬. શ્રી સ્ફુલ્લિંગ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, વિજાપુર : ગ્રહરોગ મારી દોષનાશક, સર્વ દુ:ખહારક તમે; સ્ફુલિંગ પારસનાથ તારા, નામથી આપદ શમે, વિદ્યાપુરે વિખ્યાત તીરથધામ સ્વામ કૃપા કરો; આગ્રહ અને સંગ્રહ તણી, વૃત્તિ નિવારી ભવ હરો&#8230;&#8230;..<br />
૨૭. શ્રી નાગફણા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, વિહાર : નાગેન્દ્ર નિજ સગ ફેણધારી, શિર ઉપર સેવા કરે; હે પાર્શ્વ નાગફણા કૃપાથી, આપ શિવમેવા વરે, ભેટે ભવિક ભાવે તને, તુજ તીર્થધામ વિહારમાં; પ્રણમી કહુ મુજ સપ્તભય, નાશક દીયો મુક્તિ રમા&#8230;..<br />
૨૮. શ્રી કલ્યાણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, વીસનગર : કલિકાળમાં પણ આણ તુજ, કલ્યાણપદ જાવા ભલી; કલ્યાણ પારસનાથ મૂરત, આપની પુણ્યે મળી, હે વિસનગરના નાથ તુજ શ્વેતાંગ જોતા દિલ ઠરે; દુર્ધ્યાન ટાળી હ્રદય ધારા, ધર્મની નિશ્વે વરે&#8230;.<br />
૨૯. શ્રી મનોરંજન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મહેસાણા : હે નાથ ! મૂરત આપની, ભયભંજણી મનરંજણી; અધ્યાતમ શિખર પામવા, આરોહણી ભવગંજણી, શુભ સેતતિપામી પસાયે, આપ નૃપ આશા ફળી; વંદુ મનોરંજન સુનામ્, આપ ચરણે લળી લળી&#8230;.<br />
૩૦. શ્રી સુલતાન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સિદ્ધપુર : હે નાથ ! સિધ્દદશા તણા, સૌ સુખ દેવા આપણી; સુલતાન પારસનાથ મૂરત, આપણી સોહામણી, સુરત્રાણ પણ સુલતાની તુજ, શ્રધ્ધા થકી નિશ્ચે વર્યો; હે સિદ્ધપુર તીર્થેશ યોગે, આપના હું નિસ્તર્યો&#8230;..<br />
૩૧. શ્રી ડોસલા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ધોતા-સકલાણા : સૌ પાપ ધોતા નાથ સકલાણા ભૂમિમાં શોભતા; છો સંપ્રતિ નિર્મિત પ્રભો સૌ ભકતના મન લોભતા, ઉજવળ દશાકર મુખ તમારૂં સ્મિતભર્યુ સુસ્તી હરે; હે ડોસલાભિધ પાર્શ્વ યોગે, આપના દિલડું ઠરે&#8230;..<br />
૩૨. શ્રી પલ્લવીયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાલનપુર : પાલ્હણપુરેશ જિનેશ છો જયકાર પ્રહલાદન પ્રભુ, આલ્હાદ પામ્યો નાથ નિરખી, આપની શોભા વિભુ, અક્ષત મુડા શત પંચ અહોનિશ, ભાવથી ભક્તો ધરે; અહો પાર્શ્વ પરચો આપનો, જાણી હ્રદય વિસ્મય વરે..<br />
૩૩. શ્રી ભીલડીયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભીલડીયાજી : શ્રી તીર્થભીલડી નાથ પારસ, નામ ભીલડીયા મળ્યા; મહા પુણ્યનાં પરગટ પ્રભાવે, આંગણે સુરદ્રુમ ફળ્યા, નાની છંતા લ્હાણી કરે, મહા ભાગ્યની સહુ ભવ્યને; મૂરત મહોધ્યકાર ભાળી, આજ હૈયુ થનગને&#8230;.<br />
૩૪. શ્રી આનંદા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ઉંબરી : આનંદના દાતાર પામી, પાર્શ્વ આનંદા તને; હે ઉંબરી ભૂષણ પ્રતિ તો, વાત કરવા થનગને, ભક્તિ ભરેલું હિયડું મારું, નાથ જ્ઞાને નિહાળીને; કીરપા કરી ભવથી ઉગારો, હાથ મારો ઝાલીને&#8230;..<br />
૩૫. શ્રી ચારૂપ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ચારૂપ : આષાઢી શ્રાવક ભાવથી, પડિમા ભરાવે આપની; ને પ્રાણ પૂરતો ભક્તિ કરતો, પીડ હરે ભવતાપની, તે નાથ ચિદ્રુપતા પ્રદાતા, પાર્શ્વ ચારૂપ વંદતા; ચિત્તે વરી ચમકાર યોગે, ભક્ત સહું આનંદતા&#8230;&#8230;.<br />
૩૬. શ્રી પંચાસરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : પંચાસરા પારસ પ્રણમતા, પુણ્યથી ધરી નેહને; ચાતક સમુ મુજ ચિત્ત ઝંખે આપ કીરપા મેહને, સહજાત્મ સુખને પામવા, અહોનિશ રહું તુજ ધ્યાનમાં, રાગે તમારા સંગ છોડ, ભવ તણો વરૂં શિવરમાં&#8230;.<br />
૩૭. શ્રી કોકા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : કોકાભિધયક પાર્શ્વ પૂજા, આપની ઉદયંકરી; પ્રહરે બીજે શંખેશ પારસ, યોગની સિદ્ધિ કરી, સંતાપ ટાળ્યો નાથ કોકા, શેઠને સમણે કહી; તિમહી નિવારો પાર્શ્વ મારા, પાપ સૌ દોષો દહી&#8230;..<br />
૩૮. શ્રી કંકણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : વીંછુ તણા વિષને વિદારી, વિશ્વનાં વાંછિતકરા; હે વિચ્છુલાભિધ પાર્શ્વ છો, જીવના જીવન વિઘનો હરા, વિષયતણા વિષને નિવારી, નાથ નિર્વિષયી કરો; હે પાર્શ્વ કંકણ દાસના, વિશ્વાસને હ્રદયે ધરો&#8230;..<br />
૩૯. શ્રી મહાદેવા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : મમતા પ્રભો મહાદેવ પારસ, આપની મનમાં વસી; જગમાં તું મોટો દેવ પામી, ચેતના મુજ ઉલ્લસી, હે પાર્શ્વ ! તારી ભક્તિ કરતાં, રંક પણ રાજા બને; હું પણ ચહું શિવસંપદા, સેવા કરી તારી કને&#8230;..<br />
૪૦. શ્રી કંબોઈયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : કંખે હ્રદય પ્રભુ માહરૂં, હે પાર્શ્વ ! તવ ચરણે ઝૂકી; બોધિ દીયો જેથી બને, ભવની સ્થિતિ મારી ટૂંકી, ઈશ્વર તને ભજતાં તજું, નશ્વર સુખો ભવત્રાસના, યાહોમ કરી કંબોઈયા, યોગે હણુ ભવ વાસના&#8230;&#8230;<br />
૪૧. શ્રી ધિંગડમલ્લ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : ધિંગાણું કરતા મોહને, માર્યો તમે ક્ષણવારમાં, ગઢ તે જીત્યો શિવનો પ્રભો, પારસ તમારા પ્યારમાં, હું પણ બનીને મલ્લ ટાળું, મોહને નિશ્ચય કરી, હે પાર્શ્વ ધિંગડમલ્લ દ્યો, બળ એટલું સહેજે જરી&#8230;.<br />
૪૨. શ્રી વાડી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : ચૌમુખ મંદિર ચિહું દિશે, શ્રી પાર્શ્વ વાડી શોભતા; સૌ ગુણ કુસુમની વાટિકા, ગુણ હેત મનને લોભતા, છો જન્મના વૈરી, ઝવેરીવાડ પાટણ મંડના, વામેય વાડી ! મુજ વિદારો, જનુમરણ વિડંબના&#8230;&#8230;<br />
૪૩. શ્રી નારંગા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : હે નાથ ! હસતું મુખ તમારું, નિરખતા મુજ પીડ હટે, છો સાથ અક્ષયપદ પ્રદાતા, તુજ થકી મુજ ભવ કટે, હે દેવ ! રાજ્ય વિશાળ તારું, શિવનગરનું આપજે, નારંગ પારસનાથ મુજને, નિજ હ્રદયમાં સ્થાપજે&#8230;..<br />
૪૪. શ્રી ટાંકલા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : ચારુ તમારું રૂપ પારસ, ટાંકલા મુજને ગમે, રૂપી સ્વરૂપ તમારૂં જોતા, નિજ સ્વરૂપમાં મના રમે, તો ચરણકમળે પલપલે, હું દુ:ખ ને દોષો દળું, જીવન બનાવી તુજ ચરણયોગે તને શિવમાં મળું&#8230;&#8230;<br />
૪૫. શ્રી ચંપા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાટણ : વણકર પ્રતોલી મધ્યમાં  શ્રીપત્તને સુરવૃક્ષશ્યા, ચંપક તણા સુમને પૂજાતા, પાર્શ્વ ચંપા મન વસ્યા, ચંપક શીતલ – પંચોપચારી, પૂજના પાતિક હરે, શ્રી પાર્શ્વ ચંપા વંદના કરતા બધા કારજ સરે&#8230;..<br />
૪૬. શ્રી ગંભીરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ગાંભુ : અરચા કરી રોજે રૂપૈયો, તવ પૂજારી પામતો, તો હુંફથી વટ ધારતો, ગંભીર રહી સુખ ભાળતો, નિજ ભક્તની ભીડ – ભંજના હૈ પાર્શ્વ ગંભીરા વિભો, વાંદી વદુ ગાંભીર્ય દો, મુજને જરી ગાંભુ પ્રભો&#8230;..<br />
૪૭. શ્રી ભટેવા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ચાણસ્મા : ભાવે ભટેવો આજ ભેટ્યો, નગર ચાણસમાવનિ, લ્હાવો લીધો જીવન તણો, પુણ્યાઈ મુજ વાધી ઘણી, પદપહ્મ પ્રેમ – ભુવનભાનુ, દિક્ખ – શિક્ષાને વરી, પાર્શ્વેશ પેખ્યો ભવ કિનારો, સેવ તારી આદરી&#8230;&#8230;<br />
૪૮. શ્રી મનમોહન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, કંબોઈ : મનમોહન મૂરત તમારી, નામ મનમોહન ધરા, કંબોઈ તીર્થપતિ પ્રભાવી, પાર્શ્વજિન ! દેજો વરા, ઉલટ ધરી વાંદ્યો તને, ઉલટું કરો મન માહરૂં, નમતો રહુ અવિરત તને, નિજ આત્મહિતને આદરૂં&#8230;.<br />
૪૯. શ્રી જોટીંગડા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મુંજપુર : હે મુંજપુર માલિક કરોને, દ્રષ્ટિ મુજ ઉપર અમી, ઝોટીંગ પારસનાથ ! જેથી જાય મુજ પાપો શમી, ધ્યાને ધરી તુજને પ્રભો ! બનવું હવે ઇંદ્રિયદમી, સૌ કર્મની કરૂં નિર્જરા, બસ આપના ચરણે રમી&#8230;&#8230;<br />
૫૦. શ્રી શંખલા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, શંખલપુર : સૌ સૌખ્યની શુભ શૃંખલા, સરજાય જાસ પ્રભાવથી, તે પાર્શ્વ શંખલપુરપતિ, પ્રણમો પ્રગે સૌ ભાવથી, દીપક તણી જ્યોતી વિષે મુજ, સર્વ પાપ પ્રજાળતી, પરમા પ્રતાપી આપ મૂરત, દિવ્ય દ્રષ્ટિ આલતી&#8230;&#8230;<br />
૫૧. શ્રી શંખેશ્વર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, શંખેશ્વર : પ્રણિધાનથી અઠ્ઠમ કરી, પ્રભુ નેમિવયણે શ્રી હરિ, પદ્મા થકી પામી તને ટાળ્યા વિઘન ને સૌ અરિ, નિજ શંખ ફુંકીને સુહાયા, મહીતલે ઈશ્વરપદે, તિમ પાર્શ્વ શંખેશ્વર મને પણ, સ્થાપજે ઝટ શિવપદે&#8230;..<br />
૫૨. શ્રી ગાડલીયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, માંડલ : માંજે અવિરત મોહને વળી, આંખને આંજી રહી, ડગલું ભરે જે તો પ્રતિ, તસ ભાગ્યની સીમા નહિ, લગની વરે સૌ મૂરત યોગે, આપની શિવની સહી, માંડલપતિ હૈ પાર્શ્વ ગાડલીયા પધારો ઉર મહીં&#8230;..<br />
૫૩. શ્રી શેરીસા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, શેરીસા : શેરી બની તવ ન્હવણ નીર પૂરે ભરાણી સાંકડી, તબ તીર્થ ભોમ બની વિભાજી, શેરીષાભિધ ને કડી, એવો અજબ ઇતિહાસ તારો, સાંભળી મન ઉમહ્યું, શેરીષ પારસ ભેટી તુજને, આજ મેં સમકીત લહ્યું&#8230;..<br />
૫૪. શ્રી કલિકુંડ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ધોળકા : કલિકાળમાં કલિમલ નિવારક, કુંડશ્યા કીરતાર હૈ, કલિકુંડ પારસ ! આપ દર્શન દ્રષ્ટિ મુજ અહોનિશ ચહે, તારા દરસથી દિવસ જાવે, નિજવશી પ્રભુ સર્વદા, વિશ્વેશ ! ભેટી, ભાવથી પાયો, હું સમકીત સંપદા&#8230;..<br />
૫૫. શ્રી નવખંડા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ઘોઘા : દુર્જન થકી નવ અંગ થાતા લપનશ્રી સંયોજતી, સુરવચનથી ભક્તિ પ્રતાપી, મૂરત તો પાડિબોહતી, નવખંડયુત તુજ અંગ જોતા પાપ રોતા ભવ્યના, નવખંડ ઘોઘા પાર્શ્વ સેવા દે સુખો શિવ – દેવના&#8230;..<br />
૫૬. શ્રી અજાહરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અજાહરાતીર્થ : તુજ ન્હવણનીરે અજયનૃપનો કુષ્ટ રોગ દૂરે કર્યો, તત્કાળથી પારસ અજારા નામથી તુ અલંકર્યો, તો રક્તતનું પર રક્ત થઈ વિરક્તિ હું માણું સદા, ભવરોગહારિ નામ સાર્થક આપ દ્યો શિવસંપદા&#8230;..<br />
૫૭. શ્રી દોકડીયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પ્રભાસપાટણ : શ્રદ્ધેય ! નિષ્ઠા આપની અવિહડ હ્રદયમાં ધારતો, અહોનિશ પૂજારી આપનો નિજ જીવનચિંત નિવારતો, ચિંતાપૂરક તુજ ભક્તિ યોગે, પામતો નીત દોકડો, તીમહિ મને દ્યો પાર્શ્વ દોકડીયા કૃપાબળ ચોકડો&#8230;<br />
૫૮. શ્રી ચોરવાડી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ચોરવાડ : દિલડુ ચાહે અવિરત નિવારક મોહતૃષ્ણા – તાપને, ચાતક મહે જ્યુ, મેઘ ત્યુ, પ્રભુ ચોરવાડી આપને, હે ચોરવાડનાં પાર્શ્વ કામુઆપ કીરપા એટલી, આત્મિક થવા દૈવત દીયો, જિમ પાપ મુજ જાવે ટળી&#8230;.<br />
૫૯. શ્રી નવપલ્લવ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, માંગરોળ : હે નાથ ! મૂરત આપ વૈરી મ્લેચ્છ નૃપતિ ખંડતો, ત્યારે તમારો પ્રગટ પરચો ભવિકને આનંદતો, તત્કાળ તવ સહુ અંગુલિ નવ પલ્લવિતતા ધારતી, મંગલપૂરા હૈ પાર્શ્વ નવપલ્લવ કરૂં પ્રણતિ તતિ&#8230;..<br />
૬૦. શ્રી બરેજા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, બરેજબંદર : સાગરતલેથી પ્રગટ થઈને દાસની રક્ષા કરી, તીર્થ બરેજા સ્વામ પારસ મૂરત તો મહિમાગરી, તિમહી પ્રભો, ભાવસાગરે બુડતા ઉગારોને મને, આશા ધરી એક જ ઉભો સેવક તમારા આંગણે&#8230;..<br />
૬૧. શ્રી અમૃતઝરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભાણવડ : અમૃત ઝરે તુજ અંગથી તેથી અભિધા આપનું, અમૃતઝરા તુજને જપંતા સુખ મળે સોહામણું, હે ભાણવડ શુભ તીર્થ હ્રદયાંબુજ ધરી હ્રદયે તને, વંદન કરી વીતરાગતા પ્રાર્થું પ્રભો તારી કને&#8230;.<br />
૬૨. શ્રી સપ્તફણા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભણસાલ : સપનું થયું સાકાર નૃપનું નાથ તુજને ધ્યાવતા, પૂજા કરી પ્રાર્થી તને શુભ સંતતિ ઝટ પાવતા, ભણશાલ ભાગ્ય વિકાશકારી પાર્શ્વ પરચ પૂરણા, હે સપ્તફણ પ્રણમું તને હો જીવજીવન સંભારણા&#8230;..<br />
૬૩. શ્રી ભાભા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, જામનગર : ભાગ્યોદયથી બનવા હું આયો જામનગરી ચૈત્યમાં, ભાભાભિધાની પાર્શ્વ જોતાં મન ગમી સંયમરમાં, પાવન થયો પરમેષ્ઠી પદ દાયક નિહાળી આપને, સત્કારું સેવ કરી કહું મુજ હર અનાદિ સ્વાપને&#8230;.<br />
૬૪. શ્રી ભદ્રેશ્વર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભદ્રેશ્વરજી : વિજ્યા વિજય વિજયંકરી અધ્યાતમ સુખની આપણી, માભોમ જગડુશ્રેષ્ઠીની ભદ્રેશ્વરી તીરથમણી, હે કપિલકેવલી પ્રાણ પ્રાપિત પાર્શ્વ ભદ્રેશ્વર કરો, મુજપે કૃપા અબ રાગ દ્વેષને મોહનાં પડલો હરો&#8230;..<br />
૬૫. શ્રી ધૃતકલ્લોલ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સુથરી : કલ્લોલતા ધૃતઘટ વિષે તુજને નિહાળી હે પ્રભો! કલ્લોલ કરતો સંઘ સ્થાપે નામ તુજ સાર્થક વિભો! વામેય ધૃતકલ્લોલ ઘટના આપની અચરિજ કરી, હે સુંથરી તીરથપતિ પ્રણતિ સ્વીકારો શિવકરી&#8230;.<br />
૬૬. શ્રી ભયભંજન પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભિન્નમાલ : જબ મ્લેચ્છ પાપી ભૂપ આશાતન કરે તુજ ગર્વથી, ભય ભાંજતો જય આલતો તબ સંઘને તુ સર્વથી, ભીનમાલભૂષણ પાર્શ્વ ભયભંજન ભજુ અવધારીને, ભય સપ્ત ટાળી લુપ્ત કર મુજ પાપ ભય પ્રગટાવીને&#8230;<br />
૬૭. શ્રી નાકોડા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નાકોડાજી : મેવાનગરમાં નાથ મોહે ભક્તને તું અહનિશિ, હે પાર્શ્વનાકોડા પ્રભાવ તુમારડો છે દશદિશિ, તુજ ભક્તનો પણ દાસ ભૈરવદેવ પરચા આલતો, થઈ રક્ત પ્રણમું નાથ તુજને પલપલે સંભારતો&#8230;&#8230;<br />
૬૮. શ્રી લોદ્રવા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, લોદ્રવાજી : લોદ્રવપુરેશ અમૂલ્ય પારસનાથ તુ સીમા ધણી, શ્રદ્ધેય ! માનુ મૂરત તુજ અણમોલ સુખની આપણી, મહામોહનું મારણ કરંતી કાય શ્યામલ જગમગે, લોકોત્તરી, સૌંદર્યધારી વ્યાપી મારા રગરગે&#8230;..<br />
૬૯. શ્રી સંકટહરણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, જેસલમેર : હે પાર્શ્વ ! જેસલમેર તીર્થ સ્વામ શ્યામ તનુધરા, સંસાર ને સંકટહરા સૌભાગ્યને સંપદકરા, શંકા તજી શ્રદ્ધાં ધરી સેવું તને સંકટહરા, સાર્થક ધરાવો નામ કીજે કામ મુજ ભદ્રંકરા&#8230;.<br />
૭૦. શ્રી કુંકુમરોલ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, જાલોર : સોવનગિરિનાં શિખર ઉપર આશ્વસેની રાજતો, શ્રી પાર્શ્વ કુંકુમરોલ નામા ભક્તની ભીડ ભાંજતો, કુંકુમતિલક શિવનારીનુ તવ દર્શ પામ્યો આજ હું, તુજ સ્પર્શને શિવ સૌખ્ય પામ્યો નાથ આજે હુંબહું&#8230;..<br />
૭૧. શ્રી આશાપૂરણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નૂનગામ : આશા પૂરે નિજ ભક્તની અહોનિશ અણમોલા પ્રભુ, તેથી જ આશાપુરણ નામે સેવ કરતા સહુ વિભુ, હે નૂનતીરથ નાથ પારસ દ્રષ્ટિ કરજો મુજ ભણી, મુજ હ્રદયવાસી થઈ વિદારો વાસના મુજ ભવ તણી&#8230;.<br />
૭૨. શ્રી જીરાવલા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, જીરાવલાજી : જ્યારે પ્રતિષ્ઠા જિનપની જિનમંદીરે કરતાં ભવિ, તવ મંત્ર મૌલિક સિદ્ધિ હેતે ભીંત પર લખતા સવી, એવો પ્રચંડ પ્રભાવ પરચો જાણી તુજ જીરાવલા, શિવ હેત સેવું હું તને અબ તોડ મુજ ભવ અર્ગલા&#8230;..<br />
૭૩. શ્રી સિરોડીઆ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સિરોડી : હે પાર્શ્વ સિરોડીક ! પ્રતિષ્ઠા આપની સંયમ કરી, સુરિપ્રેમ યોગે લાગી માયા તુમ તણી અંતર ધરી, મંડન સિરોડી તીર્થના છો મોહ માર નિવારણા, વંદન કરી વિનવું તને દ્યો દર્શ શિવના બારણા&#8230;..<br />
૭૪. શ્રી હમીરપુરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મીરપુર : હે હમ્મીરપુરા પાર્શ્વ જગ રખવાલ જગદીશ્વર તમે, છો મીરપુર તીર્થપતિ કરીયે નતિ તતિઓ અમે, માલિક અનાદિ મોહ પીરને મુજ થકી નિવાર તુ, એ ઉચ્ચ ઉપકારો વડે તો નામ ઝટ સાર્થક થતું&#8230;..<br />
૭૫. શ્રી પોસલી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પોસાલીયા : પુણ્યોદયી વિમલપ્રભા ધારક નિહાળી પાર્શ્વને, શ્રી પોસલીનામી તીર્થપોસાલીયા ઉજાસને, શ્યામાંગ ! હે વામાંગજાત ! સ્વીકાર માંગ તુ માહરી, ભવરોગ હારો નાથ હું ભાવે ભજુ પાયે પરી&#8230;..<br />
૭૬. શ્રી કચ્છુલિકા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, કાછોલી : ગુપ્તેન્દ્રિય કચ્છપ સમા હે પાર્શ્વ કચ્છુલિકા નમુ, ભવવાસના કચ્છુ નિવારક આપના ધ્યાને રમુ, અર્બુદગિરિ તલહટ્ટી કાછોરી તીરથ અજવાળતા, ઉપાસતા ફરસે હ્રદય વર જ્ઞાન ઝાકઝમાળતા&#8230;..<br />
૭૭. શ્રી દાદા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, બેડા : દાદા દયાળુ પાર્શ્વ માણી આજ તારા ઉંબરે, સદ્વાસ સુમન ગુલાબની હું ધન્યતા પામ્યો ખરે, જીવંતતા ધારક નિવારો નાથ શ્યામલ અંહને, કીરપા કરો મુજપે જરી ગુણ મ્હેકતું જીવન બને&#8230;.<br />
૭૮. શ્રી સેસલી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સેસલી : દોષો અશેષ નિવાર મારા રાખી તારા શરણમાં, લેવા અશેષ ગુણો હું આયો શેષલી તવ ચરણમાં, મીઠડી કિનારે મેં દીઠી મીઠડી તમરી મૂરતિ, સુસ્તી ટળી તુજથી વહી સંવેદના ને અભિરતિ&#8230;..<br />
૭૯. શ્રી રાણકપુરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, રાણકપુરજી : જ્યાં સ્વપ્ન ધરણાશાતણું સાકાર થઈ શોભી રહ્યુ, ત્યા ધરણસેવિત પાર્શ્વજિન મંદિર હ્રદય લોભી રહ્યું, કમનીય કાળી કાય ધારી પાર્શ્વ હે રાણકપુરા, વંદન કરી શિવહેત સોપું આજ મુજ જીવનધુરા&#8230;..<br />
૮૦. શ્રી સોગઠિયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નાડલાઈ : પંચમગતિપ્રદ પંચફણનું છત્ર શિર ઉપર ધર્યું, હે પાર્શ્વ સોગઠીયા નિહાળી આપને દિલડું ઠર્યું, જેખલગિરિ હ્રદયે વસ્યા છો નાડલાઈ નાથજી, આત્મૈક સિદ્ધિ પામવા કાંક્ષા પ્રભો ! તુજને ભજી&#8230;..<br />
૮૧. શ્રી વરકાણા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, વરકાણા : જે બાવનાચંદન સમા શીતલ જિનાલય બાવને, બેસી કહે ભવથી ઉગરવા આવજો મારી કને, તે વરકનકપુરનાથ શ્રીવરકાણ પારસ પૂજતા, જગનાથ જોડી હાથ નમતાં પાપ પડલો ધ્રુજતા&#8230;..<br />
૮૨. શ્રી નવલખા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, પાલી : તુજ નામનું ઔષધ ધરી શ્રદ્ધાં સદા જપતી કરે, વૃદ્ધાં તણા સંકટ ટળે સંપદ મળે કારજ સરે, નવલક્ષ દ્ર્વ્ય લગાવી અનુપમ ચૈત્ય તવ નિરમાપતી, પાલીભૂષણ હે પાર્શ્વ નવલખ તો મૂરત મન ભાવતી&#8230;..<br />
૮૩. શ્રી સ્વયંભૂ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, કાપરડાજી : કામિત કરી પ્રગટી સ્વયંભૂ પાર્શ્વ મૂરત આપની, પરચાપૂરક છે નીલવર્ણ સુપર્ણસમ લલચામણી, રઢ લાગી તારી કર્મ બબ્બુલ કંટકો હરવા ઘણી, ડારો પ્રભુ મુજ દોષ ટાળો તીર્થ કાપરડા ધણી&#8230;&#8230;.<br />
૮૪. શ્રી ફલવૃદ્ધિ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મેડતારોડ : નિશિએ અધિષ્ઠાયક સદા થઈ અશ્વવાહી આવતા, તીર્થપ તમારા મંદિરે તવ દાસને હરખાવતા, પરચાપૂરક ફલવૃદ્ધિ પારસ મેડતા તીર્થપતિ, દેજો મને ફલવૃદ્ધિકારી ભક્તિ – શક્તિ – અભિરતિ&#8230;&#8230;<br />
૮૫. શ્રી વિજય ચિંતામણિ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મેડતાસીટી : હે વિજયચિંતામણી પ્રભો છો નામથી કામણકરા, વિજયંકરા જાણી લીધા, મેં આપના શુભ આશરા, મેડતપુરે તુજ ભક્તિયોગે મોહ સામે જે લડે, આનંદઘન પારસ પ્રભાવે કર્મ તેના તરફડે&#8230;.<br />
૮૬. શ્રી મંડોવરા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મુંડવાતીર્થ : સપનું થયું સાકાર પામી દાસ તવ તુજમાં રમે, તારા પ્રતાપે ધાન જવ કંચનસ્વરૂપે પરિણમે, મંડન મરૂધરંના મહોદયકાર હે મંડોવરા, શ્રી પાર્શ્વ મુંડેવાઘણી હો મોહનાં મુંડનકરા&#8230;.<br />
૮૭. શ્રી કરેડા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભોપાલસાગર : કરજો કૃપા કરહેટ પારસ જિમ કરી ઝાંઝણ પ્રતિ, લઈ સંઘ યાત્રા આવતો મન ભાવતી તુજશુ રતિ, તવ ચૈત્ય તીર્થોદ્વાર યોગે ઉદ્ધરે નિજ આતમા, હુ પણ કરૂં તવ ભક્તિ કર પાવન મને પરમાતમા&#8230;.<br />
૮૮. શ્રી વહી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, વહીતીર્થ : સ્થાપ્યા પદે નિજ રાગદ્વેષનાં વ્યાઘ્રનો નિગ્રહ કરી, ભવભ્રમણ વારક આકૃત્તિ તવ શિલ્પની વિસ્મય કરી, અધ્યાત્મ ઉર્મિ, હ્રદય ઉભરી નિરખતા પારસ વહી, હે વહી તીર્થનાં સ્વામી સ્થાપો શીઘ્ર મુજને શિવમહિ&#8230;..<br />
૮૯. શ્રી સમીના પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સમીનાખેડા : હે પાર્શ્વ સમીના પૂર અમીના તુજ નયનથી વહી રહ્યાં, સંતાપ ટાળી શૈત્યદાયી આપના શરણા ગ્રહ્યાં, શ્રીતીર્થ સમીનાખેડધામી હેત દઈ હિતકારણા, શ્યામાંગ ! નવફણયુક્ત નમતાં નિત્ય સુખ રળીયામણા&#8230;..<br />
૯૦. શ્રી ચંદા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ઉદયપુર : જે નિત્ય અવિરત પુનમ શશીની ચાંદની ફેલાવતી, સંતાપને સહુ તાપ ટાળી ભવિક મન મલકાવતી, આત્માતણો ઉદયંકરી પૂર હર્ષનાં ઉભરાવતી, તે પાર્શ્વ ચંદા મૂરત નમતાં હું વર્યો, ટાઢક અતિ&#8230;&#8230;<br />
૯૧. શ્રી નાગેશ્વર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નાગેશ્વરજી : છો નાગની નવ ફેણ ધારી, હાથ નવ ઉંચા વળી, નાગેશ્વરા, પારસ નમું હું, આપ ચરણો લળી લળી, મર્કટ સમું મન સ્થિર થયું, પ્રભુ મૂરત જોતાં આપની, મરકતમણીમય પુનીત મુદ્રા પીર હરો ભવતાપની&#8230;.<br />
૯૨. શ્રી રાવણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અલવર : નિત જિન પૂજનની ટેક હેતે નેહથી તવા મૂરતનું, નિર્માણ કરતો રાય રાવણ અર્ચતો મણિમય તનું, તે રાવણા રળીયામણા પારસ મળ્યા બહુ પુણ્યથી, અલવરપતિ પૂજ્યો પ્રજાળો પાપ મારા મન્મથી&#8230;..<br />
૯૩. શ્રી કલ્પ્દ્રુમ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મથુરા : હે પાર્શ્વ ! તારા નામથી પણ સંકટો સહેજે ટળે, કલ્પિત અને વણકલ્પી પણ શિવસંપદા સહુને મળે, છો કલ્પદ્રુમ સમા તમે અભિધાન સાર્થક તાહરૂ, મથુરાપતિ ટાળી અઢારે નાતરા દ્યો સુખ ખરૂં&#8230;&#8230;<br />
૯૪. શ્રી કૂકડેશ્વર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, કૂકડેશ્વર : નિજ પૂર્વ ભવ સંભારતો કુર્કુટ અને ઈશ્વરતણો, મૂરતિ ભરાવી ગાવતો નૃપ દત્ત ઉપકારો ઘણો, શ્રી દત્ત શિવદાતા બનો ઈમ પ્રાર્થતો પૂજન કરે, હે પાર્શ્વ ! કુકડેશ્વર ! ભવિ તવ દર્શને ભવજલ તરે&#8230;&#8230;<br />
૯૫. શ્રી કામિતપૂરણ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ઉન્હેલ : કામિતપૂરણ પારસથકી સહુ કામના પૂરણ થતી, ઉન્હેલતીર્થ સેવતા પુણ્યાઈ સહુવિધ ઉભરતી, અબ એક મારી કામના મુજ કામ ઝટપટ ટાળીયે, સ્વામી બનાવી દાસ મુજને નેક નજરે ભાળીયે&#8230;..<br />
૯૬. શ્રી અવંતી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ઉજ્જૈન : ગજસિંહ – સંપ્રતિ – વીરવિક્રમ- માણિભદ્ર જિહાં થયા, ઉજ્જૈનની તે અવનિમાં પારસપ્રભુ શોભી રહ્યાં, નામે અવંતી સમરતા, સુકુમાળતા દિલડુ વરે, ભદ્રકપણે પ્રભુ ભેટતાં આતમતણા કારજ સરે&#8230;..<br />
૯૭. શ્રી અલૌકિક પાર્શ્વનાથ ભગવાન, હાસામપુરા : મુદ્રા અલૌકિક નાથની તેથી અલૌકિક નામના, પારસ પૂજા પ્રત્યુષ કરતાં હોય સહુ હિત કામના, કંદર્પ- દર્પ સમા નિહાળ્યા નાગ – નાગણી લંછને, નિગ્રહ કરી તીર્થપ હવે સૌ દોષથી રક્ષો મને&#8230;..<br />
૯૮. શ્રી મક્ષી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મક્ષીજી : જસ નામ મક્ષી તીર્થસ્વામી મોહનીંદ ભગાડતી, સૌ કામ હરતી શ્યામપડિમા આત્મારામ જગાડતી, નિર્મલ થયા મુજ નેણ નિરખી પાર્શ્વચંદન બાવના, સેવા થકી શીતલ થયુ મુજ હ્રદય અવિચલ ભાવના&#8230;&#8230;<br />
૯૯. શ્રી ઉવસગ્ગહરં પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નગપુરા : શિવનાથ સરિતા ભોમથી દૂધધાર સંયુત પ્રગટતા, છો ચિત્તના ચમકારકારી દેખી ભવિજન હરખતા, નિર્માણ કરતો નૃપપ્રદેશી કેશી ઉપદેશે તને, હે નગપુરાનાં પાર્શ્વ સહુ ઉપસર્ગહર શિવ દ્યો મને&#8230;..<br />
૧૦૦. શ્રી વારાણસી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, બનારસ : સુરલોક પ્રાણતથી ચ્યવન વામા કુખેથી જનમીયા, વારાણસીમાં ત્રિશત સહ થઈ સંયમી જ્ઞાની થયા, ચિહુગતિ નિવારક ચાર કલ્યાણક ભૂમિને સ્પર્શતા, વારાણસી પ્રભુ પાર્શ્વ પ્રગતિકારી અહોનિશ પ્રણમતા&#8230;.<br />
૧૦૧. શ્રી સમેત શિખર પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મધુવન : અણસણ કરી એક માસનું પ્રભુ શૈલ સમ્મેતે રહ્યાં, તેત્રીશા મુનિ સંઘાત સઘળા કર્મ ઈન્ધનને દહ્યાં, સિદ્ધિ વર્યા શ્રાવણ સુદી આઠમ દિને પારસ તમે, સમ્મેતશિખરાભિધ તીર્થપ તુજ ચરણ ચિત્તે રમે&#8230;..<br />
૧૦૨. શ્રી અંતરિક્ષ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, સીરપુર : છો પ્રાણ ખરદૂષણ તણા ભાવે ભરાવ્યા આપને, અદ્ધર રહ્યાં આકાશમાં હે અંતરીક્ષ નમુ તને, મોહાંધતા નાશક ધરી આશા હું આયો આંગણે, હે પાર્શ્વ શિરપુરનાં તિમિર ટાળી પ્રકાશ દીયો મને&#8230;..<br />
૧૦૩. શ્રી કેસરીયા પાર્શ્વનાથ ભગવાન, ભાંડકજી : છે કેશરી પડિમા તમારી પાર્શ્વ કેશરીયા પ્રભુ, ભદ્રાવતીના ભવ્ય ભાગ્યે આપ પ્રગટ્યા છો વિભુ, સાર્થક અભિધ છો સ્વપ્નદેવા સેવ ચાહુ આપની, વીતરાગતા આપો મને મુજ દોષ સઘળા અવગણી&#8230;&#8230;<br />
૧૦૪. શ્રી જગવલ્લભ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, કુંભોજગિરિ : હે અમીત સુખદાતાર તારી અમી ભરેલી આંખડી, કરતી શીતલ મુજ નયનને જાણે કમળની પાંખડી, વાત્સલ્ય લહેરી અનુભવી તુજ યોગ પામી આજ મેં, હે પાર્શ્વ જગવલ્લભ હવે મુજ ચિત્તડું તુજમાં રમે&#8230;<br />
૧૦૫. શ્રી ગિરૂઆ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, અમલનેર : શ્રી પાર્શ્વ ગીરુવા કર્મવીરૂવા ટાળનારા આપ છો, ગીરૂવા બનાવી ભકતને શિવ સ્થાપનારા આપ છો, મુજ મોહ અમલ નિવારી અમૃતકાર સ્વામ સુહંકરા, નિર્મલ કરો મુજને અમલનેરી પ્રભો જગદીશ્વરા&#8230;..<br />
૧૦૬. શ્રી મનોવાંછિત પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નેર : નિજ ભકતની કરતી કસોટી, રત્નનિર્મિત મૂરતિ, પણ ભક્તિ કરતાં આપની સ્ફૂર્તિ વરે સૌ અવિરતિ, તુ કલ્પવેલી પામતાં ચિંતા ટળી પામ્યો સુધી, હે નેરતીર્થપ પાર્શ્વ મનવાંછિત મળો મોક્ષાવધિ&#8230;.<br />
૧૦૭. શ્રી ચિંતામણિ પાર્શ્વનાથ ભગવાન, નાસિક: ચિંતા ટળી મુજ ચિત્તની પામી તને ચિંતામણી, હે પાર્શ્વ ! નીલવરણ તમારી મૂરત મન લોભામણી, નાસિક પુરેશ્વર નેહ કરતાં નેત્ર મુજ પાવન થયા, સીતાપૂજિત તુજ યોગ ચાહુ પુણ્યને ગુણ ઉપચયા&#8230;..<br />
૧૦૮. શ્રી ગોડીજી પાર્શ્વનાથ ભગવાન, મુંબઈ : મોહાંધતા નાશક પ્રભુ છો સ્વામ મોહમયીતણા, તારા પ્રતાપે મોહમયીના ભવિક સૌ સુખીયા ઘણા, હું પણ ધરી વિશ્વાસ તારે દ્વાર દોડી આવીયો, હે પાર્શ્વ ગોડી ! આત્મશુદ્ધિ હેત તુ મન ભાવીયો&#8230;..   </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/108-parshvanath-teerth-darshan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Quiz About 24 Tirthankaras</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/quiz-about-24-tirthankaras/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/quiz-about-24-tirthankaras/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Apr 2010 04:17:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=454</guid>
		<description><![CDATA[&#160; નિચેના ખાનાઓમાં વર્તમાન ચોવીસીના કેટલાક તીર્થંકર [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">નિચેના ખાનાઓમાં વર્તમાન ચોવીસીના કેટલાક તીર્થંકર પરમાત્માના નામ ખોવાઈ ગયા છે, તમારે શોધી અને ક્રમમાં લખવાના છે. એક અક્ષરનો અનેક વાર ઉપયોગ કરી શકશો. (૧૪)</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<div>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">હા</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ર્શ્વ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">સુ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ન</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">પુ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">નં</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">શાં</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ર</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">લ્લિ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">અ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">મિ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">પા</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ને</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">વી</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">તિ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">દ</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">લ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">શી</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">મ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ષ્પ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ભિ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">વિ</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">દં</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">ત</span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<div>
<p><span style="color: #000000;">૧.                ૨.                ૩.                ૪.                ૫.            ૬.              ૭.                ૮.                ૯.                ૧૦.          ૧૧.              ૧૨.               ૧૩.               ૧૪.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">निचे दिए गए खानोमें वर्तमान चोबीसीके कितनेक तीर्थंकर परमात्माके नाम खो गए है | आपको ढुंढके क्रममें लिखनां है | एक अक्षर का बारबार उपयोग कर सकते है | (१४)</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">हा</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">र्श्व</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">सु</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">न</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">पु</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">नं</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">शां</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">र</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">ल्लि</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">अ</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">मि</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">पा</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">ने</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">वी</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">ति</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">द</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">ल</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">शी</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">म</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">ष्प</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">भि</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">वि</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">दं</span></td>
<td width="89" valign="top"><span style="color: #000000;">त</span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">१.                                 २.                                 ३.                                 ४.                                 ५.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">६.                                 ७.                                 ८.                                 ९.                                 १०.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">११.                               १२.                               १३.                               १४.</span></p>
<div>
<p>&nbsp;</p>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">Many names of the current 24 Tirthankars have become lost in the table below. Please find them and write in order. You may use a single letter as many times as you wish. (14)</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<div>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">HAA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">RSHVA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">SU</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">NA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">PU</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">NAN</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">SHAAN</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">RA</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">LLI</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">A</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">MI</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">PAA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">NE</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">VEE</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">TI</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">DA</span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">LA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">SHEE</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">MA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">SHPA</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">BHI</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">VI</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">DAN</span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;">TA</span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">1.                                 2.                                 3.                                 4.                                 5.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">6.                                 7.                                 8.                                 9.                                 10.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">11.                               12.                               13.                               14.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/quiz-about-24-tirthankaras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Navakar Quiz</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/navakar-quiz/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/navakar-quiz/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 19 Mar 2010 05:56:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=447</guid>
		<description><![CDATA[નીચે ૬૮ ખાનામાં નવકાર મંત્રના ૬૮ અક્ષર ખોવાઈ ગયા છે. તમ [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;"><strong>નીચે</strong><strong> </strong><strong>૬૮</strong><strong> </strong><strong>ખાનામાં</strong><strong> </strong><strong>નવકાર</strong><strong> </strong><strong>મંત્રના</strong><strong> </strong><strong>૬૮</strong><strong> </strong><strong>અક્ષર</strong><strong> </strong><strong>ખોવાઈ</strong><strong> </strong><strong>ગયા</strong><strong> </strong><strong>છે</strong><strong>. </strong><strong>તમે</strong><strong> </strong><strong>તે</strong><strong> </strong><strong>અક્ષરો</strong><strong> </strong><strong>શોધીને</strong><strong> </strong><strong>નવકારના</strong><strong> </strong><strong>નવપદ</strong><strong> </strong><strong>બનાવો</strong><strong>. </strong><strong>તમારે</strong><strong> </strong><strong>માત્ર</strong><strong> </strong><strong>ખાના</strong><strong> </strong><strong>નંબર</strong><strong> </strong><strong>લખવાનો</strong><strong> </strong><strong>છે</strong><strong>.</strong><strong> </strong><strong> </strong></span></p>
<p><span style="color: #000000;"><strong> </strong></span></p>
<p><span style="color: #000000;"><strong>સૂચના</strong><strong> :</strong> નવકાર મંત્રમાં કેટલાક અક્ષરો વારંવાર રીપીટ થાય છે. તે અક્ષરો આગળના ખાનામાંથી આગળના પદમાં વાપરવા.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;">દા. ત. નમો અરિહંતાણં નો ન સૌથી પહેલો છે અને ખાનામાં સહુથી પહેલો ન ૨૦ નંબરનો છે. તેથી તે ન માટે ૨૦ નંબર લખવો.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧ </sup></strong><strong><sub>લો</sub></strong><strong> </strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨ </sup></strong><strong><sub>ણં </sub></strong><strong> </strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩ </sup></strong><strong><sub>રો</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪ </sup></strong><strong><sub>મો</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫ </sup></strong><strong><sub>ણો</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬ </sup></strong><strong><sub>પા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૭ </sup></strong><strong><sub>ચ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૮ </sup></strong><strong><sub>મો</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૯ </sup></strong><strong><sub>સો</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૦ </sup></strong><strong><sub>ણા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૧ </sup></strong><strong><sub>જ્ઝા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૨ </sup></strong><strong><sub>દ્ધા</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૩ </sup></strong><strong><sub>લા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૪ </sup></strong><strong><sub>ઢ</sub></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૫ </sup></strong><strong><sub>પ્પ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૬ </sup></strong><strong><sub> ણં</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૭ </sup></strong><strong><sub>ય</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૮ </sup></strong><strong><sub>ણં</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૧૯ </sup></strong><strong><sub>મુ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૦ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૧ </sup></strong><strong><sub>સિ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૨ </sup></strong><strong><sub>લં</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૩ </sup></strong><strong><sub>ચ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૪ </sup></strong><strong><sub>સ</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૫ </sup></strong><strong><sub>ઉ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૬ </sup></strong><strong><sub>મં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૭ </sup></strong><strong><sub>ગ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૮ </sup></strong><strong><sub>સા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૨૯ </sup></strong><strong><sub>રિ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૦ </sup></strong><strong><sub>ગ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૧ </sup></strong><strong><sub>સ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૨ </sup></strong><strong><sub>રિ</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૩ </sup></strong><strong><sub>વ્વ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૪ </sup></strong><strong><sub>વ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૫ </sup></strong><strong><sub>સિં</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૬ </sup></strong><strong><sub>હ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૭ </sup></strong><strong><sub>સ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૮ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૩૯ </sup></strong><strong><sub>એ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૦ </sup></strong><strong><sub>મો</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૧ </sup></strong><strong><sub>હં</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૨ </sup></strong><strong><sub>મો</sub></strong><strong><sup> </sup></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૩ </sup></strong><strong><sub>વ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૪ </sup></strong><strong><sub>મં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૫ </sup></strong><strong><sub>ઈ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૬ </sup></strong><strong><sub>સ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૭ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૮ </sup></strong><strong><sub>વ</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૪૯ </sup></strong><strong><sub>યા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૦ </sup></strong><strong><sub>પં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૧ </sup></strong><strong><sub>પ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૨ </sup></strong><strong><sub>વ્વે</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૩ </sup></strong><strong><sub>ક્કા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૪ </sup></strong><strong><sub>વ્વ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૫ </sup></strong><strong><sub>ણં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૬ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૭ </sup></strong><strong><sub>ણં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૮ </sup></strong><strong><sub>મં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૫૯ </sup></strong><strong><sub>એ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૦ </sup></strong><strong><sub>ણં</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૧ </sup></strong><strong><sub>મો</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૨ </sup></strong><strong><sub>તા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૩ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૪ </sup></strong><strong><sub>આ</sub></strong><strong></strong></span></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="154">&nbsp;</td>
<td width="82" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૫ </sup></strong><strong><sub>હૂ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="72" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૬ </sup></strong><strong><sub>અ</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૭ </sup></strong><strong><sub>યા</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td width="77" valign="top"><span style="color: #000000;"><strong><sup>૬૮ </sup></strong><strong><sub>ન</sub></strong><strong></strong></span></td>
<td colspan="2" width="152">&nbsp;</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><span style="color: #000000;"><strong> </strong></span></p>
<p><span style="color: #000000;">પ્રથમ પદ: ‌‌‌<span style="text-decoration: underline;"> </span>‌<span style="text-decoration: underline;">૨૦</span><span style="text-decoration: underline;"> </span> _ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">બીજું પદ: ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">ત્રીજું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">ચોથું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">પાંચમું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">છઠ્ઠું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">સાતમું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">આઠમું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">નવમું પદ: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="color: #000000;"><strong>नीचे</strong><strong> </strong><strong>६८</strong><strong> </strong><strong>खानेमे</strong><strong> </strong><strong>नवकार</strong><strong> </strong><strong>मंत्रके</strong><strong> </strong><strong>६८</strong><strong> </strong><strong>अक्षर</strong><strong> </strong><strong>खो</strong><strong> </strong><strong>गये</strong><strong> </strong><strong>हे </strong><strong>|</strong><strong> </strong><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>आप </strong><strong>अक्षरोको</strong><strong> </strong><strong>ढुंढके</strong><strong> </strong><strong>नवकारके</strong><strong> </strong><strong>नवपद</strong><strong> </strong><strong>बनाये</strong><strong>.</strong><strong> आपको सिर्फ</strong><strong> </strong><strong>खानेका</strong><strong> </strong><strong>नंबर</strong><strong> </strong><strong>लिखना हे </strong><strong>|</strong></span></p>
<p><span style="color: #000000;"><strong>सूचना</strong><strong> :</strong> नवकार मंत्रके कुछ अक्षर बारीबारी रीपीट हो रहे हे | सबसे पेहले खानेवाला अक्षर पेहले पद के लिए ले |</span></p>
<p><span style="color: #000000;"><strong>उदाहरण:</strong> नमो अरिहंताणं का न सबसे पेहला हें | और खानेमे सबसे पेहला न २० नंबरका हे |  तो न के लिए २० नंबर लिखिए |</span></p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१ </sup><sup> </sup><sub>लो</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२ </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३ </sup><sup> </sup><sub>रो</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४ </sup><sup> </sup><sub>मो</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५ </sup><sup> </sup><sub>णो</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६ </sup><sup> </sup><sub>पा</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>७ </sup><sup> </sup><sub>च</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>८ </sup><sup> </sup><sub>मो</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>९ </sup><sup> </sup><sub>सो</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१० </sup><sup> </sup><sub>णा</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>११ </sup><sup> </sup><sub>ज्झा</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१२ </sup><sup> </sup><sub>द्धा</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१३ </sup><sup> </sup><sub>ला</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१४ </sup><sup> </sup><sub>ढ</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१५ </sup><sup> </sup><sub>प्प</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१६ </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१७ </sup><sup> </sup><sub>य</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१८ </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>१९ </sup><sup> </sup><sub>मु</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२० </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२१ </sup><sup> </sup><sub>सि</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२२ </sup><sup> </sup><sub>लं</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२३ </sup><sup> </sup><sub>च</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२४ </sup><sup> </sup><sub>स</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२५ </sup><sup> </sup><sub>उ</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२६ </sup><sup> </sup><sub>मं</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२७ </sup><sup> </sup><sub>ग</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२८ </sup><sup> </sup><sub>सा</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>२९ </sup><sup> </sup><sub>रि</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३० </sup><sup> </sup><sub>ग</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३१ </sup><sup> </sup><sub>स</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३२ </sup><sup> </sup><sub>रि</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३३ </sup><sup> </sup><sub>व्व</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३४ </sup><sup> </sup><sub>व</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३५ </sup><sup> </sup><sub>सिं</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३६ </sup><sup> </sup><sub>ह</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३७ </sup><sup> </sup><sub>स</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३८ </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>३९ </sup><sup> </sup><sub>ए</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४० </sup><sup> </sup><sub>मो</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४१ </sup><sup> </sup><sub>हं</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४२ </sup><sup> </sup><sub>मो</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४३ </sup><sup> </sup><sub>व</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४४ </sup><sup> </sup><sub>मं</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४५ </sup><sup> </sup><sub>ई</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४६ </sup><sup> </sup><sub>स</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४७ </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४८ </sup><sup> </sup><sub>व</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>४९ </sup><sup> </sup><sub>या</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५० </sup><sup> </sup><sub>पं</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५१ </sup><sup> </sup><sub>प</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५२ </sup><sup> </sup><sub>व्वे</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५३ </sup><sup> </sup><sub>क्का</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५४ </sup><sup> </sup><sub>व्व</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५५ </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५६ </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५७ </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५८ </sup><sup> </sup><sub>मं</sub></span></td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>५९ </sup><sup> </sup><sub>ए</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६० </sup><sup> </sup><sub>णं</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६१ </sup><sup> </sup><sub>मो</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६२ </sup><sup> </sup><sub>ता</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६३ </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
<td width="75" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६४ </sup><sup> </sup><sub>आ</sub></span></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="151">&nbsp;</td>
<td width="81" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६५</sup><sup> </sup><sup> </sup><sub>हू</sub></span></td>
<td width="71" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६६ </sup><sup> </sup><sub>अ</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६७ </sup><sup> </sup><sub>या</sub></span></td>
<td width="76" valign="top"><span style="color: #000000;"><sup>६८ </sup><sup> </sup><sub>न</sub></span></td>
<td colspan="2" width="150">&nbsp;</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><span style="color: #000000;">प्रथम पद: _<span style="text-decoration: underline;">२०</span>_ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">बीजुं पद: ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">त्रीजुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">चोथुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">पांचमुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">छठ्ठुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">सातमुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">आठमुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><span style="color: #000000;">नवमुं पद: ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____</span></p>
<p><strong><br />
</strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/navakar-quiz/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Chaturvidh Sangh</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/chaturvidh-sangh/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/chaturvidh-sangh/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 21 Feb 2010 01:51:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=244</guid>
		<description><![CDATA[Lord Mahävir organized his followers, into a four-fold  [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;"> </span></p>
<div id="attachment_286" style="width: 720px" class="wp-caption aligncenter"><a href="http://www.jainism.com.au/wp-content/uploads/2010/02/Mahaveer_Paryushan.png"><img class="size-full wp-image-286" title="Mahaveer_Paryushan" src="http://www.jainism.com.au/wp-content/uploads/2010/02/Mahaveer_Paryushan.png" alt="PARYUSHAN PARVA" width="710" height="246" /></a><p class="wp-caption-text">PARYUSHAN PARVA Sang</p></div>
<p><span style="color: #000000;">Lord Mahävir organized his followers, into a four-fold order, namely monks (Sädhus), nuns (Sädhvis), laymen (Shrävaks), and laywomen (Shrävikäs). This order is known as Jain Chaturvidha Sangh.Monks and nuns do not stay at one place for more than 30 days except during rainy season of 4 months. They travel on bare foot and do not use any transportation. Male monks do not touch any female person and vice a versa. They do not eat or drink after Sunset. A few centuries after Lord Mahävir‟s Nirvana two major traditions, Digambar and Shvetämbar, were established.</span></p>
<div><span style="color: #000000;">Shvetämbar Sect: Monks and Nuns wear white cloths. They beg little quantity of food from many houses and bring it to their temporary place of residence to eat. They are also divided into three major sub-sects.</span></div>
<div>
<ul>
<li><span style="color: #000000;">Shvetämbar Murtipujak They believe in the worshiping of Tirthankar idols in the temple. They are also known as Mandir-Margi.</span></li>
<li><span style="color: #000000;">Sthänakaväsi &#8211; Non-Murtipujak A non-idol worshiper sect got separated from Shvetämbar Murtipujak. This sect is pioneered by a scholarly householder name Lonkäshah around 1450 AD</span></li>
</ul>
</div>
<div>
<ul>
<li><span style="color: #000000;">Teräpanthi A non-idol worshiper sect got separated from Sthänakaväsi sect who follows a different interpretation of Compassion and Penance. This sect was pioneered by Ächärya Bhikshu around 1600 AD.</span></li>
</ul>
</div>
<div><span style="color: #000000;">Digambar Sect:</span></div>
<div id="_mcePaste"><span style="color: #000000;">Digambar Monks wear no cloths at all. They eat one meal a day at the householder residence place. They receive the food in their hands and eat in a standing position. The Digambar nuns wear appropriate cloths. The Digambar Jains are also divided into three major sub-sects.</span></div>
<div>
<ul>
<li><span style="color: #000000;">Bisa Panth – Idol Worshiper Sect &#8211; They believe in the worshiping of Tirthankar idols in the temple. Their temple is owned and managed by Bhattärak who perform various temple rituals. Bhattäraks are not true Digambar monk. They wear red cloths; they live at the temple and use transportation. They are celibates and eat one meal a day.</span></li>
<li><span style="color: #000000;">Teräh Panth – Idol Worshiper Sect &#8211; They also believe in the worshiping of Tirthankar idols in the temple but they do not accept Bhattärak‟s authority. The sect is pioneered by Banärasidäs. They do not use flowers or fruits in their idol worship.</span></li>
<li><span style="color: #000000;">Tärana Panth &#8211; Non-idol worshiper &#8211; They do not believe in idol worship. This sect is pioneered by Tarana Tärana Swami. There are many divisions in each of the above sub-sects.</span></li>
</ul>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/chaturvidh-sangh/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Quiz-2</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/quiz-2/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/quiz-2/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 01 Feb 2010 00:18:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=433</guid>
		<description><![CDATA[સ્તવન – ગીત વગેરેની પંક્તિના અક્ષરો આડા અવળા થઈ ગયા છે  [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;"><strong>સ્તવન – ગીત વગેરેની પંક્તિના અક્ષરો આડા અવળા થઈ ગયા છે તેને સરખા ગોઠવીને પંક્તિ તૈયાર કરો.</strong><strong></strong></span></p>
<ul>
<li><span style="color: #000000;">તા  ગી  છે  મા  પ્ર  ગા  રું  વું  રે  ભુ  ત <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">ય  ર  દિ  ણં  જ  જ  આ  આ  જિ  તી  ય  દા <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">મ  શા  ગા  છે  નુ  છે  ગા  ગા  હા  સ  જે  જે  વી  ન  ર  જે <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">ળ  વ  ભા  ધી  શે  અ  સુ  હ  ભુ  નુ  જ  ળાં  ગો  ઝ  ન  વા  નાં  ળ  યુ<strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">દી  જી  ર  વ્યો  દા  આ  શ્વ  દા  થી  દ  ન  આ  દૂ  દા  ર  ર  દા  સ  દે <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">ભુ  લિ  વો  વો  પ્ર  દી  મં  ક  ગ  વો  દી  રે  દી <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">અ  પં  હું  મું  ચાં  એ  રિ  ન  ગ  વા  હં  ભા  પ્ર  ત  વે  ભુ  ને <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">યા  ક  યા  થા  દ  ધુ  ર  ક  જે  યા  દ  સિં  જે  સિં  દ  ર  દ  ધુ <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">તા  ર  લા  ઝ  તા  રા  ર  ગ  સ  હો  મ  નું  જો  દે  ગ <strong></strong></span></li>
<li><span style="color: #000000;">સ  જ  ને  હિ  લૂ  બ  રા  ણાં  મા  સા  રો  શાં  જ  રો  લો  તિ  મુ </span><strong></strong></li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/quiz-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Quiz</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/quiz/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/quiz/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 21 Jan 2010 04:41:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=426</guid>
		<description><![CDATA[નિચેનો ફકરો ધ્યાનથી વાંચો. તેના આધારે પૂછેલા પ્રશ્નોના  [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;"><strong>નિચેનો</strong><strong> </strong><strong>ફકરો</strong><strong> </strong><strong>ધ્યાનથી</strong><strong> </strong><strong>વાંચો</strong><strong>. </strong><strong>તેના</strong><strong> </strong><strong>આધારે</strong><strong> </strong><strong>પૂછેલા</strong><strong> </strong><strong>પ્રશ્નોના</strong><strong> </strong><strong>ઉત્તર</strong><strong> </strong><strong>આપો</strong><strong>. </strong><strong>ઉત્તરપત્રમાં</strong><strong> </strong><strong>પ્રશ્ન</strong><strong> </strong><strong>નંબરની</strong><strong> </strong><strong>સામે</strong><strong> </strong><strong>માત્ર</strong><strong> </strong><strong>ઉત્તર</strong><strong> </strong><strong>લખો</strong><strong>. </strong><strong> </strong></span></p>
<p><strong><span style="color: #000000;"> </span></strong></p>
<p><span style="color: #000000;">મહાવીરસ્વામી એ જૈનોના ચોવીસમાં તીર્થંકર છે. દશમા પ્રાણત નામના દેવલોકમાંથી ચ્યવીને તેમનો આત્મા બ્રાહ્મણીની કુક્ષિમાં અષાઢ સુદ ૬ ની મધ્યરાત્રિએ આવ્યો તે પરમાત્માનું ચ્યવન કલ્યાણક કહેવાય. ૮૨ દિવસ બાદ દેવ દ્વારા ક્ષત્રિયકુંડ નગરના સિદ્ધાર્થ ક્ષત્રિયના ગૃહે ત્રિશલા ક્ષત્રિયાણીની કુક્ષિમાં તે ગર્ભસ્થ પ્રભુનું સ્થળાંતર થયું. પાંચમો આરો શરૂ થવાને ૭૫ વર્ષ અને ૮|| માસ બાકી હતા ત્યારે ચૈત્ર સુદ ૧૩ની તિથિએ તેમનો જન્મ થયો. તેમનું નામ વર્ધમાન રાખવામા આવ્યું. તેમના કાકાનું નામ સુપાર્શ્વ, મોટા ભાઈનું નામ નંદીવર્ધન, બેનનું નામ સુદર્શના, પત્નીનું નામ યશોદા અને પુત્રીનું નામ પ્રિયદર્શના હતું. પ્રિયદર્શનાના લગ્ન જમાલી નામના રાજકુમાર સાથે થયા હતા. પ્રિયદર્શનાને શેષવતી નામની પુત્રી હતી. કારતક વદ ૧૦ ના દિવસે વર્ધમાનકુમારની દીક્ષા થઈ, વૈશાખ સુદ ૧૦ ના દિવસે કેવળજ્ઞાન પ્રાપ્ત થયું અને વૈશાખ સુદ ૧૧ ના દિવસે તેમણે શાસનની સ્થાપના કરી. આસો વદ અમાવસ્યાના દિવસે તેમનું નિર્વાણ થયું. તેઓ ૩૦ વર્ષ ગૃહસ્થાવસ્થામાં રહ્યાં. લગભગ ૧૨|| વર્ષની સાધના બાદ કેવળજ્ઞાન પ્રાપ્ત થયું. કુલ ૪૨ વર્ષનો ચારિત્ર પર્યાય થતા તેમનું નિર્વાણ થયું.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">( અહિં કલ્યાણકની ગુજરાતી તિથિઓ આપવામાં આવી છે. વદ પક્ષમાં ગુજરાતી તિથિ કરતાં મારવાડી તિથિ એક મહિનો આગળ હોય છે. દા.ત. ગુજરાતી માગશર વદ ૧૦ = મારવાડી પોષ વદ ૧૦ )</span></p>
<p><span style="color: #000000;">1.  મહાવીરસ્વામીનું નિર્વાણ કયાં આરામાં થયું ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">2.  વર્ધમાનકુમારે દીક્ષા લીધી ત્યારે ચોથો આરો કેટલો બાકી હતો ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">3.  મહાવીરસ્વામીએ શાસનની સ્થાપના કરી તે દિવસે મારવાડી તિથિ કઈ હતી ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">4.  વર્ધમાન કુમાર કોની માતાની માતાની સાસુના દીકરા થાય ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">5.  વર્ધમાન કુમાર કોની સાસુના સાસુના દીકરા થાય ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">6.  વર્ધમાનસ્વામીના એક એવા સંસારી સંબંધી હતા કે જેનો વર્ધમાન કુમાર સાથેનો પોતાનો સંબંધ અને પોતાનું નામ આ બે શબ્દો વચ્ચે એક જ અક્ષરનો ફરક હતો. તો મહાવીર સ્વામીના આવા સંબંધી કોણ ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">7.  તિથિની કોઈ વધ – ઘટ નથી તેમ માનીને, કોઈ એક વર્ષમાં મહાવીર સ્વામીના જન્મ ક્લ્યાણક પછી કેટલામાં દિવસે તેમનું કેવળજ્ઞાન કલ્યાણક હોય ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">8.  બે પુરુષોનો વાર્તાલાપ : એક કહે વર્ધમાન મારા ભાઈના ભત્રીજા છે. બીજો કહે છે વર્ધમાન મારા ભત્રીજાના ભાઈ છે. આ બે પુરુષોના નામ જણાવો.</span></p>
<p><span style="color: #000000;">9.  બે સગા ભાઈઓ ઊભા છે. એક સ્ત્રી ત્યાં આવી. એક કહે છે – આ મારી માતા છે. બીજો ભાઈ તેને ઓળખતો પણ નથી. તો આ સ્ત્રી કોણ ?</span></p>
<p><span style="color: #000000;">10. પરમાત્મા મહાવીરદેવના નિર્વાણને ૨૫૦૦ વર્ષ પૂર્ણ થયાં ત્યારે પાંચમા આરાનો કેટલો કાળ પૂરો થયો ?</span></p>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/quiz/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Quiz-3 Abt Shree Bhagavan Mahaveer</title>
		<link>http://www.jainism.com.au/quiz-3-abt-shree-bhagavan-mahaveer/</link>
		<comments>http://www.jainism.com.au/quiz-3-abt-shree-bhagavan-mahaveer/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Sep 2009 06:06:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[General]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.jainism.com.au/?p=95</guid>
		<description><![CDATA[[iframe http://spreadsheets.google.com/embeddedform?key [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>[iframe http://spreadsheets.google.com/embeddedform?key=0ApGs51x4KUIIdGxnOWdibWFVMmNkcndCcXZfY3JKVnc 600 2700]</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.jainism.com.au/quiz-3-abt-shree-bhagavan-mahaveer/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
